"Bin en populär present"

SOCIALA FÖRETAG. Nästan all mat i EU är beroende av pollinering och om vi skötte binas arbete skulle det krävas 1000 människor för att ersätta ett enda bi. Det vet Karolina Lisslö (t v) och Josefina Oddsberg (t h) som har bin som affärsidé.


Högst upp i Kulturhuset i Stockholm, längst ut på en terrass dit man måste ha nyckel för att komma, står tre bikupor. Under högsäsongen på sommaren är de hem för 180 000 bin, främst arbetsbin, alltså sterila honor, men också drönare (hanar), och så deras bidrottningar förstås.


- Bina dör av successivt så på vintern är det ungefär hälften kvar, förklarar Karolina Lisslö, delägare i företaget BeeUrban..

Ogillar bekämpningsmedel

Hon och kollegan Josefina Oddsberg har bytt om till vita biodlardräkter med visir för att kunna se efter bina utan risk.


När man odlar bin ekologiskt, som de gör, måste man titta till dem var tionde dag. Använder man bekämpningsmedlet Apistan (mot parasiten varoa) krävs inte samma tillsyn. Det är dock giftigt och det behövs ständigt högre doser eftersom resistensen ökar.
- Nu används så höga doser att det finns risk att hela bisamhällen dör. Vi är starka motståndare till den användningen, säger Josefina.

BeeUrban startade som en ideell förening 2008, men först när Karolina och Josefina styrde om och blev företag i början av 2011 fick de snurr på verksamheten.

20 000 ARTER Bin tillhör steklar och delas in i nio familjer och cirka 20 000 arter. 290 av biarterna finns i Sverige, där de lever av nektar och pollen. Det viktigaste vi får av bina är inte honung utan ekosystemtjänsten pollinering, som krävs för att odlade och vilda växter ska kunna utveckla frukter och frön. Värdet på pollineringen är bara i EU 153 miljarder euro per år. Många blommor är anpassade efter att pollineras av just bin. Källa: BeeUrban och Nationalencyklopedin Vill du adoptera bin eller tipsa ditt jobb om en god julklapp? Läs mer hos BeeUrban, här.

- Vi får mer respekt och gehör ute i näringslivet nu, vi är en i gänget. Många gånger slår de bakut om man är för knätoffsig, säger Karolina.

Adoptera bin

Affärsidén är att låta företag och privatpersoner adoptera bikupor och bin. Skötseln av bina ingår. Två kronor styck kostar de per år och minsta antal man kan adoptera är 25 stycken.

Miljönyttan per krona är svårslagen. Enligt WWF pollinerar ett enda bi 50 000 blåbärsblommor under sitt sex veckor långa liv (under högsäsong) och forskare har värderat det arbetet till 500 kronor. Om du adopterar ett bi för två kronor bidrar du dessutom med mångfalt mer än 500 kronor, eftersom adoptionen gäller ett helt år, inte bara sex veckor.

- Många tycker att det är en kul företagsjulklapp, att ge varje anställd ett presentkort på 100 bin till exempel, säger Josefina.
Den som slår till på 500 bin får dessutom välja kupa samt får sitt namn på Bee Urbans Google Map på hemsidan.

Kupor på åtta ställen

Kuporna finns inte bara här på Kulturhustaket utan även på sju andra ställen i och kring stan. Företag kan också sponsra en hel kupa att ha på sitt eget tak och på så vis få del av den goda honungen, något bland annat HM har nappat på. Karolina och Josefina pekar, man kan se HMs tak här från Kulturhusterrassen.

Men nu är vi nyfikna på varför bin är så viktiga! Josefin och Karolina ser plötsligt allvarliga ut.
- Det råder en global bidöd just nu, bina är hotade samtidigt som vi människor är extremt beroende av bin för att klara oss. 74 procent av allt som odlas i EU för matproduktion är direkt beroende av pollinering. Man brukar uppskatta att värdet på pollineringen som bina bidrar med i EU är 153 miljarder euro varje år, förklarar de.

Inte för inte säger man "flitig som ett bi". Att det jobb bina gör är mer än bara värdefullt visar också exemplet med kinesiska Sechuan där man tvingas hyra in människor för att sköta pollineringen, vilket blir dyrt och tidsödande.
- Ett bi gör 1000 personers jobb, berättar Josefina.

Lär stadsbor om naturen

Tanken med BeeUrban är större än att få plantor och träd att blomstra med hjälp av bina. Målet är också att lära stadsbor mer om hur naturen fungerar och hur beroende vi är av den, och att visa att staden är levande, genom att producera honung.
- Det allra bästa är att ha kuporna på skolor. Det gör att vi får tillgång till eleverna på ett naturligt sätt och kan berätta för dem om bina som ekosystemtjänst, hur naturen fungerar och vad vi är beroende av. Företaget CFI Group har sin kupa på Globala gymnasiets tak, berättar Karolina.

Det är lugnt och stilla inne i kuporna såhär års.

 

Att upplysa allmänheten om skillnaden mellan bin och getingar är också viktigt. Som vi berättade i början finns under högsäsong 180 000 bin i Kulturshusets kupor, och de står bara tre meter från välbesökta Kafé Panorama. Men bin är inte som getingar och ingen kafégäst har fått bin i maten.

- Man tappar lätt kopplingen till naturen och tror att allt som kommer flygande är farligt. Vi människor får ett allt större avstånd till naturen, eftersom den inte längre är en naturlig del av vardagen.

Josefina är urbanekolog och Karolina biolog och de fann varandra på kvällskursen Världens Eko vid Stockholms universitet för några år sedan. Idén att jobba med bin fick de när de gick en av Naturskyddsföreningens guidade turer i nationalstadsparken och fick veta att många växtarter försvinner varje år på grund av bristen på pollinatörer. Inom ett år var de igång med BeeUrban.

Får fler att bry sig

Och ett bättre jobb kunde de inte ha, tycker de.
- Ju mer man lär sig om hur sårbar naturen är, desto mer bryr man sig om den. Det här är ett sätt att nå ut med kunskapen och få fler att bry sig. Ur rent egoistisk synvinkel är det också väldigt tillfredsställande att göra något man tror på och tycker är viktigt.

Text och foto: Elin Dunås



Publicerad i oktober 2011

Läsarbetyg: / 29
DåligtBra 

Kommentarer (0)

Skriv kommentar