Shoppa långsamt!

Personlig stil, hantverk, kvalitet och medvetna klädval ligger i tiden. Men vad beror det på? Och hur blir du en säkrare klädkonsument? Häng med.

Man ser den överallt - längtan efter det äkta och ursprungliga. Surdegar, hantverk, tv-programmet Bonde söker fru och nya matmärkningen Äkta vara är några uttryck. På klädsidan blir vi mer personliga och medvetna – och klädinköpen minskar. I september med 7,7 procent jämfört med motsvarande period 2010 och nu i oktober med hela 8,7 procent*.

Oro minskar shoppingen

Enligt trendspanaren Ida Hult på Trendethnography kan nedgången i klädkonsumtion handla om att vi är oroliga över alla snabba förändringar i omvärlden. Då håller vi i plånboken, menar hon.

– Jag tror också att det har att göra med trendbilden vi har just nu med att bevara gamla saker, och hellre köpa få grejer dyrt . Det handlar om att uttrycka sig själv och visa vem man är; detta skapar en känsla av att " jag vill hitta min stil" med saker som man kan ha i flera år, säger Ida Hult.

Anti-snabbmatsmode

New Yorkbaserade modejournalisten Sofia Hedström bekräftar bilden.
– Det man ser nu är en motreaktion mot shopping- och trend-hysterin – det "snabbmatsmode" som har varit, säger hon.
Med snabbmatsmodet menar hon det billiga modet där alla trender finns i billig form.
- Många är trötta på det snabba modet och kravet att hänga med och många är också trötta på att shoppa i den kvantitet som vi har gjort tidigare, 15-20 kilo kläder per år, säger Sofia.

Sofia Hedström med sin förebild, legendariska modeskaparen Vivienne Westwood.

Shoppingdetox ger frid

Sofia Hedström utkom våren 2011 med boken "Modemanifestet – de stilsmartas handbok" som hon gjort tillsammans med fotografen Anna Schori (läs intervjun med Sofia om boken här). Nu får hon många mail från personer vars liv har förändrats efter att de gjort en shoppingdetox och sett över både garderob och shoppingbeteende.
– De känner att de är mer kontakt med sin egen stil nu. Det är ett slående inslag att de känner att de blir mer säkra på hur de ska klä sig, för att de tar ett steg tillbaka från trendhysterin. Folk berättar ofta att de har ordnat klädbytarfester med sina kompisar, vilket jag tycker är ett jättebra exempel på vad man kan göra med kläder man inte använder och ge dem ett andra liv.

Att förändra och göra om sina kläder enligt recepten i Modemanifestet har också blivit trendigt, enligt Sofia Hedström. Det visas genom att boken fått internationell uppmärksamhet i modepressen, bland annat ett helt uppslag i prestigefyllda italienska Vogue.

Modebransch i kris

Sofia Hedström menar att modebranschens kris beror på att konsumenterna har blivit vana vid snabbmatsmodet. Det har fått de etablerade modehusen att stanna upp och skapa kläder och accessoarer som framför allt hyllar hantverket. Man konkurrerar med hantverket och med kvaliteten i stället för priset, något de billiga kedjorna inte kan erbjuda.

Enligt Ida Hult finns en trend att man köper några dyrare plagg som ska hålla, men kombinerar upp det med billig slit och släng.

Låga priser ifrågasätts

En annan tendens är att vi gärna vill vara goda konsumenter, men inte alltid agerar hela vägen och gör de goda valen. Vi går dock mot en större medvetenhet om produktionsförhållanden.
– Vi hör mycket mer "Oj, bara 150 kronor för den där toppen, då kan inte det vara helt bra. Vi börjar förstå att riktigt billigt mode nog inte är helt schyst, säger Ida Hult ,och detta är något även Sofia Hedström sett hända:
– Fler tittar på Made in-lapparna. Jag drömmer om ett märkningssystem på kläder som liknar det vi har på mat, så att vi lättare kan ta ställning. Hur vet jag vilka konsekvenser mitt handlande har för andra? Det skulle bli en större tydlighet kring detta om det fanns en fungerande märkning, säger hon.

Varifrån kommer jeansen?

I New York där Sofia Hedström bor finns många designers som tillverkar kläder lokalt och i liten skala. Där finns ett helt annat utbud för de medvetna.
– Folk vill veta varifrån jeansen kommer eller vem som sytt t-shirten. Det gör ju att priset går upp, för att de inte är sydda i Kina, under förhållanden som vi som konsumenter inte har någon aning om. Jag saknar kläder producerade lokalt i Sverige – vart har den diskussionen tagit vägen?

Att ta hand om plaggen är trendigt. Linnea Sundström lagar jeans i en Nudiebutik. Foto: Ewa Jacobsson.

Nog har vi lärt oss att vara konsumenter, menar Ida Hult – men inte användare. Vi lägger fortfarande ansvaret på butiken eller producenten när vi köpt något. Genom att förändra våra invanda beteenden och få förståelse för hur vi själva kan minska miljöpåverkan genom att vårda kläderna kan vi påverka en hel del.

- Man kan se att detta är trendigt genom de böcker som utkommit om hur man kan vårda kläderna genom att vädra dem och med tips om hur man bygger sin garderob långsiktigt, säger Ida Hult.

Som konsumenter har vi makt att rösta med plånboken och välja det vi tycker är viktigt – ett utvalt kvalitetsplagg eller att tröstshoppa en billig fredagstopp.

Plaggen blir som kompisar

Den allra viktigaste frågan Sofia Hedström tycker man ska ställa sig själv i butiken är: kommer jag att använda det här plagget?

– Om du använder ett plagg om och om igen så utvecklar du en relation till det. Du börjar uppskatta det du har istället för att jaga snabba trender. Det är ett stort problem att vi inte använder de plagg vi köper, konstaterar Sofia Hedström .
Enligt en studie av BBC använder britterna ett plagg i snitt bara sex gånger. Hur känns den siffran? Hur ser det ut i din garderob, kära läsare?

Sinnesfrid motverkar köpsuget

Sofia Hedström hoppas att den som köpt billiga plagg som gått sönder blir mer benägen att satsa på kvalitet nästa gång.
– De som gör riktiga utrensningar i sina garderober och väljer en medveten strategi – och bara köper efter den – uppnår ett slags fridfullt tillstånd. Det har jag sett. Det är för att de börjar skaffa kläder som fungerar och slipper frustrationer på klädfronten. Det man vill åt är ju egentligen hela tiden en sinnesfrid, det är därför man också handlar, säger Ida Hult.

Kan vi vara i balans och nå den sinnesfriden på annat sätt så behöver vi inte tröstshoppa. Då kan vi i stället handla långsamt, köpa de plagg vi älskar och omfamna dem - länge.

---

Shoppa kläder smart

• Fråga dig: behöver jag plagget – egentligen? Har jag redan ett liknande i gömmorna?
• Hur är passformen och känns plagget som "jag"?
• Fundera på hur mycket du kommer att använda plagget – vad blir kostnaden per gång?
• Vad är det för material? Känns det skönt? Titta gärna efter naturmaterial. Var medveten om att nylon och trikåblandningar inte håller så länge. Akrylblandningar noppar lätt.

• Är det ett skrynklande material? Orkar du stryka? (Obs att skrynkelfria material kan innehålla otrevliga kemikalier)
• Studera tvättlappen. Kommer du att använda plagget om det kräver handtvätt eller kemtvätt?
• Tänk på att ett "fint varumärke" inte behöver betyda kvalitet.
• Kolla sömmarna – hur är plagget sytt? Dra lite i plagget, verkar det hålla?
• Fråga i butiken om märkningar, ursprung och arbetsförhållanden. Kan personalen inte svara så skickar du ändå en viktig signal.

Källa: Ewa Jacobsson, Sofia Hedström

Ewa Jacobsson, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Fotnot: Försäljningen av kläder i fackhandeln, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, enligt Svensk Handel Stils Blixtindex.

Läsarbetyg: / 13
DåligtBra 

Kommentarer (1)

Skriv kommentar