Maja lär oss äta klimatsmart

Varför ska vi äta bönor? Varför är det bra att käka upp sina kaniner och vad är egentligen en matpyramid? Det är sånt som kommer upp när man samtalar med klimatmat-experten Maja Söderberg.

Vi har blivit bortskämda med att kunna njuta av färskvaror från världens alla hörn, när som helst på året. Kunskapen om vilka råvaror som är i säsong är lätt att glömma bort. Någon som inte glömt, och även vill framhålla hur gott det är med närodlade grönsaker och frukter, det är Maja Söderberg.

Eller "gröna entreprenören" Maja Söderberg kanske vi ska säga, för det är så hon vill beskriva sig själv. Hon skriver böcker och håller föredrag för att inspirera till ett klimatsmartare matval, är ordförande i sockenrådet i byn och håller just på att vidareutveckla och sprida mobilsamåkningen de startat i byn.

– Jag vill ägna mig åt det jag tror på och leva efter mina värderingar; allt från att leva miljövänligt till att hämta barnen tidigt från dagis, säger hon engagerat.

Bor i ett gråvitt torp

Maja är en riktig lantis, säger hon själv. Hon trivs på landet i det gråvita torpet som gränsar till både skog och åker i byn Tolg på den småländska landsbygden. Familjen består av i övrigt av maken Mattias, 7-åriga sonen Theo, 5-åriga dottern Mova och så de tre gotlandskaninerna Maggio, Stina och Sotis. Familjen har 320 kvadratmeter odling omkring sig där ett av grönsakslanden är runt och uppdelat i tårtbitar där det spirar rejält till våren.

– Man blir ganska självförsörjande på grönsaker på den arealen, säger Maja och berättar också att förra året var de tio familjer som gemensamt odlade potatis på en plätt i byn.

Intresset för att äta och leva miljösmartare började tidigt. Maja är uppvuxen på landet och hängde mycket på grannens bondgård.

– Mina föräldrar hade ett grönsaksland, där jag och mina syskon fick våra kvadratmeter att odla. Där började fascinationen över att det lilla fröet så småningom blir något stort, säger hon entusiastiskt.

Maja var också aktiv i Rädda regnskogskampanjen på lågstadiet. Kunskapen om att hamburgare och regnskogsskövling kan hänga ihop blev ett uppvaknande.

Sju årstider - sju matpyramider

Maja studerade sedan vidare, bland annat "resursbevarande försörjning". Intresset och kunskaperna växte och hon tyckte det var svårt att hitta kokböcker med ett klimattänk.
– Där någonstans kom jag på att jag skulle skriva den där boken, säger Maja som först kom ut med boken Majas klimatmat 2008 och därefter kokade ihop senaste boken Sju årstider i Majas kök.

Fyra recept ur boken hittar du längst ned på sidan. Vill du ha ett ex av boken? Maila Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , skriv Klimatmat i ärenderaden och din adress i mailet så är du med i utlottningen av fem exemplar. Senast den 15 mars behöver vi ditt mail.

För det är så hon ser det – årstiderna är inte fyra utan sju och läckerheterna man kan använda varierar stort under året.

Maja skapade klimatpyramiderna – som en klimatanpassad säsongsguide – med en bas av de råvaror som är i säsongen och som man kan äta mycket av, och ovanpå det sådant man kan äta ibland.

Grundmatpyramiden ser ut såhär och kombineras med en säsongsanpassad. Svenskt ris är lika med matvete, kornris och dinkel.

Det viktigaste är att sluta planera efter om du ska ha kött eller fisk till middag.

– Tänk i stället; vad är det för säsong? Jaha, det är vinter och vitkålen är jättebillig just nu. Då kan man tänka; vad kan jag göra för rätt utifrån vitkål? Den fantastiska kålpuddingen har till exempel lite kött och mycket kål i sig.

Totalt finns det sju matpyramider - Vinterförrådet, Det spirar, Försommar, Semestertid, Sensommar, Höstskörden och De frosttåliga.

På vintern som nu behöver de gröna späda salladsbladen färdas långt till tallriken och då kan du i stället experimentera med klimatsmarta vintersallader och maträtter av olika kålsorter, rödbetor, morötter, kålrot, palsternacka, jordärtskocka, rotselleri groddar och äpplen. Till dessert kan du använda rödbetor och morötter som ju är väldigt söta. "Svenskt ris" - matvete, kornris och dinkel föreslår Maja i stället för importerat ris.

 

Kål av olika slag, rotfrukter och svenska äpplen är basen i vinterförrådet. Alla matpyramiderna hittar du här: www.klimatmat.se/klimatpyramider.aspx

Närodlat är godare

MAJAS KLIMATMAT-TIPS • Utgå från säsongens närproducerade råvaror Se Majas klimatpyramider • Ät en hållbar mängd kött – max 55 gram om dagen • Släng inte maten! • Välj ekologiskt i största möjliga utsträckning • Välj fisk från hållbara bestånd Se WWFs fiskguide • Handla utan bil Se även www.minplanet.se/mat för fler tips, bland annat vår egen säsongsguide.

Att äta i säsong innebär också en större smakupplevelse. Maten har inte fraktats långt eller skördats omogen. Jag frågar Maja om hon tycker jag ska välja svenska äpplen i säsong eller ekologiska från Nya Zeeland?

– Jag tycker du ska ta det som är godast. Faktiskt. Jag vet att äpplen har en rätt stor transportpåverkan så jag väljer det lokala äpplet. Men realistiskt så blir det både och. Man ska inte hänga upp sig för mycket på de valen, konstaterar hon

– Börja successivt och förändra inte allt på en gång. Det är viktigt. Det är mest i tanken man ska ändra.

Släng inte maten!

Att göra bättre val för att minska sin egen klimatpåverkan handlar inte bara om maten vi äter utan också om att planera sina måltider och inte slänga mat:
– Att skaffa ett hållbart handlingsmönster hänger ihop med matsvinnet, att handla på ett sätt så att du minimerar ditt svinn samtidigt som du kör så lite bil som möjligt.

Hemma hos Maja finns en "Ät-först-hylla" i kylskåpet. Där hamnar rester, öppnade paket och mjuka morötter. Det är där de börjar när en måltid ska komponeras.

50 gram kött per dag är hållbart

Sedan var det ju det här med kött. Vi vet att minst 18 procent av de globala växthusgasutsläppen kommer från kött- och mejeriproduktionen. Tanken på att utesluta kött helt provocerar många, har Maja märkt.
– Det är bättre att fler minskar på köttet än att ett fåtal blir vegetarianer. Min ingång är att göra recept med minskad köttmängd. Det finns bara fördelar med det – både hälsomässigt och ekonomiskt.

– Några forskare från Lantbruksuniversitetet har räknat på hur mycket kött vi skulle kunna producera på ett hållbart sätt i Sverige, och kom fram till 55 gram kött per person och dag, säger Maja. Det motsvarar 20 kilo per år och person, i dag äter vi cirka 86 kilo. (Uppgiften 55 gram kommer från boken Mat och Klimat av Johanna Björklund m fl.)

Maja pratar om kött som krydda också. Till exempel i en pasta carbonara:
– Där är bacon ett bra köttslag eftersom man behöver så lite för att det ska ge väldigt mycket smak. Även lite rökt lax ger massor av smak om man blandar i det i något, lite så kan man tänka. I min Cowboysoppa till exempel så har jag lite kött och mycket linser och bönor.

Åt upp kaninerna

När vi ändå är inne på kött: kaninerna hemma på torpet är inte bara till för att gulla med. Några kaniner har familjen redan ätit upp.
– Barnen åt med god aptit och tyckte det var jättespännande. De ville till och med att jag skulle bereda kaninskinnen.

Att barnen reagerade så kan bero på att familjen pratar så mycket om mat. Även om man köper kött är det någon som har dött, förklarade Maja för barnen.
– För min egen personliga del var det också så att ska jag äta kött så måste jag veta vad det är jag gör. Klarar jag inte att ett djur ska dö, eller att jag ska döda det, borde inte jag heller äta kött.

Att vi ska äta mer kaninkött är för övrigt något som Carl-Gustaf Thulin vid Sveriges Lantbruksuniversitet förespråkar.

Maten är för billig

Maja väljer gärna ekologiskt för att hon känner sig trygg med att veta att djuren har fått vara ute. Det finns garantier och oberoende kontroller som gör att man vet vad man får, som hon uttrycker det.
– Det är inte det ekologiska som är för dyrt, det är det andra som är för billigt, sa en gång en gotländsk morotsbonde, berättar Maja.
– Är något väldigt billigt, som ja, hur kan man producera kyckling för 19,90 kilot? Då kan man ju misstänka att antingen har någon fått väldigt dåligt betalt, eller så har djuren haft det dåligt eller så är det subventionerat. Någon har fått betala priset. Tänk lite längre när du handlar, tänk inte så egoistiskt! (Mer om detta kan du läsa på sajten Dyraremat.nu)

Det går att laga klimatsmart mat billigt om du minskar på köttet och äter mer baljväxter. Vi behöver kunskap för att kunna prioritera vettigare.
– Vi lägger faktiskt bara 12 procent av vår disponibla inkomst på mat. Det är jättelite! 40 procent av det går dessutom till tomma kalorier. Det finns ett enormt utrymme att faktiskt lägga mer pengar på riktig mat.

Baljväxter är klimatsmartast

Baljväxterna är den absolut mest klimatsmarta proteinkällan, säger Maja. De är även bra källor till mineraler som järn, zink och ibland selen. På gården odlar Maja själv unika sorter som Caffer, Hermelin och Gotlands vit.
– Då är jag lite nördig, skrattar hon.

Majas favorit är kikärter. En rätt hon ofta lagar är lammbiffar med kikärter där det går att ha en hel del kikärter i färsen utan att smaken tunnas ut. Röda linser gillar hon för att de är smidiga, det går snabbt och man kan blanda dem i nästan vad som helst.
– Blackeye-bönor gillar jag, de har en speciell nötig smak. De funkar i böngrytor, soppor och sallader.

Mangold eller spenat med lite crème fraiche i är en enkel röra som är en favorit hemma i Majas familj.
– Jag gillar att det ska vara enkelt, ganska få smaker och bra råvaror, avslutar Maja Söderberg.

Text: Ewa Jacobsson, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Foto: Lisa Björner

---

Fyra klimatsmarta recept

Varsågod, här bjuder Maja Söderberg på fyra recept ur boken Sju årstider i Majas kök!

- Cowboysoppa & cowboylasagne
- Vintergryta
- Guldgul sallad med äppeldressing

Recept ur boken "Sju årstider i Majas kök"

Cowboysoppa

Det här är en matig soppa, full av härliga smaker. Jag bjöd politikerna i
Växjö kommunstyrelse på den och fick idel uppskattning, kanske extra
mycket efter att jag hade berättat att jag fått idén från ett skolkök i
Trosa. Där var rätten ett led i att minska skolmatens klimatpåverkan.
Eleverna verkade vara lika förtjusta i den som Växjöpolitikerna.

FÖRBEREDEL SER
Blötlägg och koka bönorna eller använd bönor från frysen eller konserv.

3 gula lökar
8 vitlöksklyftor
1/2 röd chili
2 msk rapsolja
1 msk spiskummin
2 tsk paprikapulver
1/2 dl tomatpuré
400 g nötfärs
3 burkar hela tomater
(alternativt krossade)
1,3 l vatten
2 dl röda linser
2 msk torkad basilika
3 msk söt-stark senap
ca 2 tsk salt
svartpeppar
6 potatisar, helst av mjölig sort
7 dl kokta bönor, t.ex. black eye

Till 8 personer, eller soppa till 4 personer och lasagne till 4 personer
Skala och hacka löken. Skala vitlöken. Finhacka vitlök och chili. Hetta
upp rapsoljan och fräs löken lätt. Tillsätt spiskummin, paprikapulver,
tomatpuré, chili och vitlök. Låt fräsa kort och lägg sedan i köttfärsen
och bryn. Klipp eller skär sönder de hela tomaterna. Jag tycker att hela
tomater smakar bäst, men krossade går också bra att använda. Blanda
i tomater, vatten och röda linser. Krydda med basilika, senap, salt och
peppar. Låt koka medan du skalar och skär potatisen i cirka en centimeter
stora kuber. Lägg i potatisen och låt soppan koka tills potatisen
blir mjuk, 15–20 minuter. Låt bönorna koka med de sista 5 minuterna.
Smaka av.

Ta hand om resterna – Cowboylasagne

Av cowboysoppan som blev över gör du enkelt en smarrig lasagne.
Låt soppan koka ihop en stund om den är väldigt tunn. Vill du variera
smaken blir det gott att hälla i en skvätt grädde och lite extra kryddor.
Annars är det bara att varva soppa och lasagneplattor. Avsluta med soppa och toppa eventuellt med lite riven ost. Tillaga i ugn i 225 grader i 15–20 minuter.

Vintergryta

Jordnötssmör ger en härlig smak åt den här grytan där vinterns vitkål kombineras
med cashewnötter och kikärter. Det är en bra basgryta som går lätt
att variera, till exempel genom att lägga i någon rotfrukt.

FÖRBEREDEL SER
Blötlägg och koka kikärterna eller använd kikärter från frysen eller konserv.

1 gul lök
200 g vitkål
2 msk rapsolja
3 tsk curry
1/2 tsk chilipeppar
800 g hela eller krossade tomater
2 dl vatten
1 dl jordnötssmör
1 msk oregano
salt och svartpeppar
5 dl kokta kikärter
1 dl cashewnötter

Skala och hacka löken. Skär vitkålen i bitar. Hetta upp oljan och fräs curry
och chilipeppar tillsammans med löken i en kastrull. Häll i tomaterna och
skölj ur förpackningarna med vattnet och rör ner. Blanda ner vitkål, jordnötssmör,
oregano, salt och svartpeppar. Koka i cirka 5 minuter. Häll i kikärterna
och låt koka ytterligare 5 minuter. Tillsätt slutligen nötterna.
Servera med matvete, bulgur, couscous eller liknande.

"Att koka kikärterna själv kräver bara lite planering,
men missar man det går de ju att köpa på konserv.
Själv brukar jag koka en stor gryta kikärter och låta dessa
ingå på olika sätt i veckans middagar. Ena dagen i den
här grytan, nästa i salladen och sedan i biffar. Eventuellt
fryser jag ner lite för att det är praktiskt att ha färdigkokta på lager."

Guldgul sallad med äppeldressing

Rotmos i all ära, men kålroten har mer att
ge. Som så många av rotsakerna passar
kålroten utmärkt att använda rå. Prova den
här fräscha råkostsalladen – en smaksensation.

250 g kålrot
2 äpplen
150 g vitkål
2 msk koncentrerad äppeljuice
1 1/2 msk citronsaft

Skala kålroten och, om det behövs, äpplena.
Riv kålrot, äpplen och vitkål grovt. Häll
över äppeljuicen och citronsaften. Blanda.

Foto recept: Lisa Björner Styling: Anna Wendt

Vill du ha ett ex av boken? Maila Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , skriv Klimatmat i ärenderaden och din adress i mailet så är du med i utlottningen av fem exemplar. Senast den 15 mars behöver vi ditt mail.

Läsarbetyg: / 16
DåligtBra 

Kommentarer (2)

Skriv kommentar