Trendspaning: så blir framtidens miljösmarta hem

Plushus, egenproducerad el, kollektiva ytor och upplevelserum istället för långresor. Vi blickar framåt och tar en titt på framtidens miljösmarta hus.

Häng med på en spaning som börjar i tekniken, konstaterar att den inte räcker till och pekar mot en framtid där vi gör befintliga hus miljösmarta och delar mer på utrymmen och saker. Vi har vaskat fram sex trender om framtidens hållbara boende.

Trend 1. Plus- eller aktivhus

Tänk dig ett hus utan element, eller radiatorer som det heter på fackspråk, men som är varmt ändå. Det krävs varken fjärrvärme, bergvärme, el eller något annat för att värma det. Bara människokroppar och de apparater och lampor som ändå finns i huset. Om det blir energikris är huset varmt ändå. Det är ett passivhus.

I dag byggs det massor av passivhus runtom i Sverige, mest flerbostadshus men också villor.

Det då nybyggda "Passivhus Granbäck" visas upp för Minplanet hösten 2009. Läs mer om besöket här. Foto: Elin Dunås

Men passivhus räcker inte. I framtiden producerar husen även sin egen el via solcellsfasader. Den el som blir över säljs via elnätet. Det kallas för aktiv- eller plushus. Ett av de första i Sverige är "One Tonne Life-huset" som är tätt som ett passivhus men också producerar ett elöverskott. Inom en snar framtid kommer det också att finnas lagkrav på att nybyggda hus ska vara plushus.

One Tonne Life-huset i Hässelby, Stockholm. Foto: Susanna Elfors

Teknik och plushus i all ära, ska energianvändningen och våra ekologiska fotavtryck minska radikalt krävs att vi också använder vår bebyggelse mer energieffektivt. I dag är det en enorm efterfrågan på marken i våra storstäder som gör att viktiga grönområden riskerar att försvinna. Att bygga hus kräver också mycket resurser i form av byggmaterial och energianvändning under byggfasen.

Pernilla Hagbert, arkitekt som forskar på Chalmers i det tvärvetenskapliga projektet Homes for Tomorrow, efterlyser en helhetssyn.

– Vi har gjort stora energivinster per kvadratmeter, men samtidigt har vi flera kvadratmeter per person så vi har inte vunnit något i absoluta tal. Tyvärr är det ett stort fokus på just teknik inom forskningen, säger hon.

 

Trend 2. Smarta nät och smart elteknik

På engelska kallas de "smart grids" och diskuteras flitigt runtom i världen. Med hjälp av ny datateknik och med något som kallas automation är det numera tekniskt möjligt att styra elanvändningen på ett helt annat sätt än tidigare.

El från vindkraft och solceller kan komma in i elnätet samtidigt som tekniken kan styra så att belastningen blir jämnare, vilket innebär att man slipper använda el från kolkraft vilket annars ofta är fallet när elbelastningen är hög till exempel när alla tv-apparater och lampor är på.

En tvättmaskin som fylls på morgonen startar därför den tid på dagen då elanvändningen är så liten som möjligt.

Smarta elnät är framtiden. Läs mer här.

I Norra Djurgårdsstaden som är en ekostadsdel som nu byggs i Stockholm kommer det att finnas just smarta nät. Interactive Institute som arbetar med it-lösningar för hållbarhet deltar i byggandet av Smarta huset där ny intelligent teknik testas i samarbete med KTH.

Norra Djurgårdsstaden. Foto: NCC

Ett viktigt mål med smarta huset och med Interactive Institutes arbete är att göra de boende medvetna om elanvändningen. Det ska vara mer än "två hål i väggen".
Interactive institute har därför utvecklat flera olika verktyg för att visualisera el- och energianvändningen. 

Ett exempel är Energy Watch (bildet t v) där du kan se energianvändningen hos olika apparater i realtid. Ett annat exempel är en blomliknande lampa som fälls ihop när temperaturen blir för hög.

Trots det tycker Christina Öhman (bild längre ned) som arbetar på Interactive institute att det är viktigt att inte förlita sig för mycket på tekniken, eftersom det då uppstår vad som brukar kallas "rekyleffekten". Det betyder att vår elanvändning ökar trots ökad eleffektivitet eftersom vi har fler apparater som vi använder mer.

Christina Öhman tror att vi måste titta på hur vi äter och reser ,och hon hoppas kunna utveckla it-lösningar som kan minska resandet:
– Det är intressant att se hur man skulle kunna uppleva resandet på ett nytt sätt eller skapa upplevelserum och miljöer så att man inte behöver resa till exempel till Thailand som är så dåligt för miljön, säger hon.

 

Trend 3. Ny syn på boendet där vi delar på saker

Både Pernilla Hagbert och Christina Öhman är ense om att vi i framtiden kommer att dela systerligt och broderligt på både utrymmen och apparater. Fast för att komma dit krävs ett förändrat synsätt:
– Hemmet som vi ser det idag är en borgerlig konstruktion som handlar om dig, din familj och din soffa. Bilden har inte alls förändrats de senaste åren, vi har snarare blivit mer introverta och konsumtionsinriktade i hemmet, säger Pernilla Hagbert.

Christina Öhman från Interactive Institute fyller på:
– Jag ser en utveckling där vi mer använder kollektiva lösningar, till exempel delar på kök. Det är ju jättemånga singlar i storstan och alla ska ha sin egen brödrost. Tänk om vi kunde få ett sådant mindset så att vi delar på till exempel köket!

Forskningsprojektet Homes for Tomorrow planerar tillsammans med HSB i Göteborg att bygga ett Living lab på Chalmers campus för att utforska olika experimentboenden. Ett annat projekt är "Under samma tak" där några kvinnor har gått samman för att skapa sitt drömhem genom delade resurser.

– De här kvinnorna tillhör kanske inte den typiska demografi vi associerar med kollektivhus, säger Pernilla Hagbert, men de ser fördelarna med sådant som de inte skulle ha råd med eller möjlighet till på egen hand. De vinner nya kvaliteter med gemensamma lösningar.
– I min framtida vision bor vi mindre och med ett mer flexibelt användande av bostaden. Vi har också fler delade resurser och halvprivata utrymmen utomhus där man kan vistas och umgås utan att behöva konsumera konstaterar Pernilla Hagbert.

Trend 4. Mer gemenskap i bostadsområdet

Samarbete och gemensamt liv i grannskapet är ytterligare en miljösmart trend. Genom samverkan skapas ett lokalt intresse som gör det intressantare att vara hemma mer och därmed minskar transportbehovet. Till ekostadsdelen Augustenborg vill Malmö Kommunala Bostadsbolag locka barnfamiljer som annars skulle välja villa och arbetspendling med bil att bo kvar i staden genom att bygga Greenhouse - ett 14-våningshus med ekoprofil där både teknik och beteende finns med.

Till och från Greenhouse tar man sig lämpligen fram på två hjul.

Ett gemensamt café, egen Facebookgrupp och gemensamma odlingsytor ska skapa goda förutsättningar för socialt samspel. Åse Dannestam som är projektledare tror att det finns en framtid för ett mer socialt boende, fast det sker till store del via sociala medier:
– Jag tror absolut att många börjar bli mer intresserade av kommunikation med sina grannar, gärna via sociala medier så att det går att ha kontakt lite på avstånd och när man vill, säger hon.

Gemenskap i stället för långresor är framtiden. Foto: Elin Dunås

Trend 5. Odla hemma

I Grekland har befolkningen börjat odla mer i krisens spår och det finns till och med företag som hjälper boende att odla hemma. I Sverige ser vi också ett ökat odlingsintresse med lokala organisationer som ordnar gemensamma odlingsprojekt. Enligt en artikel av miljöexperten Johan Erlandsson på sajten Ecoprofile.se räcker odlingar i staden bara till en liten del av matförsörjningen i vårt klimat. Men om inte annat så kan det vara en väg till gemenskap och ett sätt för stadsbor att förstå kretsloppen, inte minst barnen.

I Greenhouse används odlingsmöjligheterna som ett sätt att hålla villasugna barnfamiljer kvar i stan och därmed bidra till minskade pendlingsresor. En odlingslott kan också vara ett klimatsmart alternativ till en sommarstuga.

En odlingslott kan vara ett klimatsmart alternativ till en sommarstuga. Foto: Elin Dunås

Trend 6. Hus som redan finns är också viktiga

Miljösmarta boenden och framtidsboenden brukar ofta förknippas med nya hus, oavsett om det är moderna plushusvillor med senaste tekniken eller hus byggda av lera och halm. Men de hus som finns idag kommer också att stå kvar i framtiden.
– När min son pensioneras 2050 finns två tredjedelar av husen byggda under förra årtusendet kvar, vi måste därför göra samma saker med befintliga hus som vi gör i nya hus, säger Örjan Svane, professor i hållbar stadsutveckling på KTH.

Enligt Örjan Svane är det av yttersta vikt att vi ser till att energieffektivisera miljonprogrammen som nu behöver upprustas. Det är också viktigt att vi använder befintlig bebyggelse mer effektivt och skapar goda förutsättningar för ett socialt liv. Enligt Örjan Svane finns det tre olika strategier för att minska den befintliga bebyggelsens miljöpåverkan.

– Det första är att miljöupprusta husen i samband med ombyggnad. Det andra är att i samband med förvaltning göra åtgärder, t.ex. att tilläggsisolera när fasaderna ändå ska göras om, det tredje är att använda den befintliga bebyggelsen mer effektivt.
Våra hem idag finns alltså även i framtiden, men de är troligen mer energieffektiva och vi använder dem annorlunda genom att jobba hemma och bo mer yteffektivt. Kanske odlar vi också mer.

 

Från aktivhus till odling - trenderna i korthet

• Vi bor i aktiv/plushus och slipper smutsiga och riskfyllda energikällor som kol och kärnkraft.
• Vi har smarta nät och smart elteknik. De riktigt extrema lever offgrid, vilket innebär att de är utanför systemet och producerar egen el.
• Vi har ett socialt liv hemma vilket ger färre resor och bättre förutsättningar att dela på saker. Fast vi gör det på våra villkor med sociala medier och ibland med gemensamma aktiviteter. Med epostlistor och sociala medier kan vi också förmedla prylar som skridskor etcetera i bostadsområdet och behöver inte slänga så mycket. Vi delar på funktioner och apparater som tvättstuga, gräsklippare etcetera.
• Vi har en mer flexibel syn på boendet och kan utnyttja bebyggelsen mer effektivt. Vi jobbar mer hemifrån, har ytsmarta lägenheter och lånar festlokal eller arbetsrum i området. Vi har uteplatser där vi kan umgås utan att behöva konsumera.
• Vi odlar hemma, för maten men också för att vi gillar det och inte reser så mycket (inte minst för att vi inte KAN lämna våra odlingar på sommaren!). Gemensam odling är också en väg till gemenskap.
• Många av oss bor kvar i de hus som redan finns och allt som står här ovanför sker lika mycket där som i nya hus.

Text: Susanna Elfors 

Susanna Elfors är skribent, hållbarhetskonsult och redaktör för Asfaltblomman.se

Läsarbetyg: / 9
DåligtBra 

Kommentarer (0)

Skriv kommentar