Jag har redan haft ett shoppingfritt januari utan att jag själv märkt det.
Det beror mest på att jag haft så mycket att göra - kanske allra mest på att jag haft så mycket kul att göra. Det är ingen bedrift i sig att sluta överkonsumera och handla onödigt mycket kläder/mat/prylar etc. Det är mest förnuftigt. Punkt.
Det är inte jobbigt på något vis. Däremot är det pinsamt med folk som tycker att det är lite häftigt att utnämna sig själv till "shopaholic". Kom igen. Skaffa en riktig hobby. Jag har inte lidit det minsta under januari månad. Det hela har gett en annorlunda sorts inre harmoni, samma känsla som man får av en dusch eller av att storstäda - hel och ren och inte stökig. Ja, lite så. Däremot har jag upptäckt en massa kläder i min garderob och plockat ut ännu mer att sälja/ge bort.Som sjalen på bilden nedan, 5 år gammal och fortfarande fabulös. Den behåller jag.

Nu hakar jag på alla som ska hålla ett shoppingfritt februari. Ni fattar att det är underförstått att det inte är nollkonsumtion jag babblar om. Det går bra att köpa toapapper. Det är den där tristess-shoppingen, den onödiga, som bara kostar pengar, som inte på något sätt behövs - den ska genomgå en ordentlig detox.


