Stickar och virkar för klimatet
De är lika hemliga som medlemmarna i en terroristgrupp. Men deras syfte är att sprida glädje, inte skräck. Vi har träffat de graffittistickande och -virkande medlemmarna i Stickkontakt, Stickattack och Red Line Knitters, som tillfälligt bytt trädgrenar, statyer och staket mot cyklar.
- Jag satt och väntade på bussen en gång och började titta på bilarna som for förbi. I 17-18 av 20 bilar satt en ensam man. Och det gjorde mig arg, säger Brunaluna från Stickkontakt.
Ja, för tänk om alla dessa personer hade tagit cykeln i stället. Så mycket koldioxidutsläpp man hade sparat då.
Vill vara anonyma
Brunaluna heter egentligen något annat; hon vill liksom de andra förbli anonym. Fokus ska vara på det de gör, inte på dem som personer, säger de. Och du som besökt Stockholm någon gång de senaste tre åren kan knappast ha missat deras färgsprakande, mjuka utsmyckningar av det offentliga rummet.
De senaste veckorna har street art-gruppen dock ägnat sig åt ett större tema: klimathotet. För att uppmana till mer cyklande har de ägnat kvällar och nätter åt att sticka och virka vackra och värmande kläder till sju cyklar som under en månad kommer att stå på stan. På cyklarna hängs cykelminnen skrivna av Minplanet-besökare upp. Projektet sker nämligen i samarbete med Minplanet och Världsnaturfonden WWF.
- Det är ganska mycket jobb, så vi har tagit hjälp av andra grupper, säger Brunaluna och presenterar Linda Garnvinda och Vinda Garnlinda från Stickattack, och så Yoni från Red Line Knitters.
Prinsesstårta och elefanthuvud
Vi träffas invid ett kulturcafé i söderförorten Midsommarkransen i Stockholm. Fem fulla korgar töms och breds ut i gräset. En ljusgrön prinsesstårta och ett mörkblått elefanthuvud sticker ut i den färgglada högen. Innovativa sadelskydd tillverkade av två erfarna handarbetare.
- Det är kul att vi har så olika stil, säger Stickkontakt-medlemmen Maskan.
Liksom flera av de andra cyklar hon vart hon än ska, till jobbet, skolan och barnens skola.
- Och hem från krogen. Det är bra för man håller en lagom nivå när man vet att man måste cykla hem vid tresnåret.
Roligare än klädesplagg
Linda Garnvinda och Vinda Garnlinda är äldst i sällskapet och cyklade mycket förr, men promenerar hellre numera. Det blir lätt så när man har hund. Och hundarna är med när sätter upp sina utsmyckningar.
- Vi har varit ute i många snöstormar. Det är mycket roligare att göra något utomhus som kommer till glädje för många än bara ett klädesplagg som en person bär, säger Linda Garnvinda.
- Folk blir glada av det vi gör, det ser man. Men ingen vet att det är vi, de tror att det är några unga flickor, säger Vinda Garnlinda.
Och de blir glada själva också. Stickandet och virkandet beskrivs som meditativt - "Ett bra sätt att bearbeta det som hänt under dagen", tycker Yoni - men också socialt viktigt, då de regelbundet träffas vid stick- och virkjuntor.
Dags för junta
Och junta ska det bli om en liten stund. På kulturkaféet dit vi nu gått in är det samtidigt filmkväll, och besökarna har börjat samlas. En ung man i 25-årsåldern sneglar på Brunaluna, Maskan och de andra och deras arbete med stickor och virknålar.
- Jag skulle också vilja lära mig virka, säger han till sitt damsällskap, är det svårt?
Text oxh foto: Elin Dunås
Kartan till den interaktiva cykelutställningen hittar du här.
Läs mer:
På jakt efter smyckade cyklar
Virka ett armband till ditt cykelstyre
Här står cyklarna:· Lava, Kulturhuset.
· Norrmalmstorg, nära Biblioteksgatan.
· Skeppsbron, på sjösidan, ungefär i höjd med Drakens gränd.
· Bruno Götgatsbacken, inne i Bruno-gallerian, bakom baren.
· Hornstull, Långholmsgatan 17, vid 4:ans busshållplats.
· Fridhemsplan, S:t Eriksgatan 45, utanför Granit.
· Odengatan, i höjd med Gästrikegatan, vid sidan av Vasaparken.
Cykeln i Brunogallerian på Götgatan.
Fler cykelbilder finns på Stickkontakts hemsida: www.stickkontakt.blogspot.com
Läs mer: DN På Stans artikel om utställningen
Publicerad i maj 2009
Kommentarer
