Kan jorden gå under?

Carina på WWF:
Jag håller med om att befolkningstrycket är en faktor som också måste hanteras om utvecklingen ska kunna bli hållbar, WWF har också tagit upp detta bl a i Living Planet Report 2008 och vi återkommer till det igen i kommande Living Planet Report 2010 som lanseras i oktober 2010. Men oavsett vilket förväntar sig majoriteten av prognosmakarna ett utplanande av befolkningskurvan runt 2050 vid 9 miljarder människor. Det som däremot inte verkar plana ut är den ökande konsumtionen per capita i mer köpstarka regioner. Trycket från människorna på ekosystemen bestäms inte bara av hur många vi är utan av hur mycket vi konsumerar och hur vi producerar det vi konsumerar. Just den höga materiella konsumtionen per capita gör att ett svenskt barn just nu motsvarar samma tryck på de globala resurserna som sex indiska barn. Du kan läsa mer om vårt ekologiska fotavtryck på www.wwf.se/fotavtryck.

INDIVIDEN

Lilian:
Vad hade behövts för att leva mer hållbart som privatperson? Blev själv vegetarian för några månader sedan och försöker återvinna i den mån det går, men finns det andra saker som den enskilde kan göra och i så fall vad?

Carina på WWF:
Minskad köttkonsumtion eller vegetarianism samt återvinning gör redan stor skillnad. Säsongsbaserad kost, bra miljöval-el, cykling/kollektivtrafik i stället för privat bil samt tåg i stället för flyg är några fler exempel, kolla fler på minplanet.se. (Kolla gärna säsongsguiden: www.minplanet.se/sasongsguide, och våra smarta checklistor.)

Tord A:
Vilken enskild resurs som skulle vara enkel att avstå från ger den största besparingen? Bilkörning, flyg, oljeuppvärmning?

Carina på WWF:
Som enstaka handling ger en överhoppad flygresa absolut störst effekt. En flygresa till Thailand kostar koldioxidutsläpp motsvarande ett helt års uppvärmning av en normal villa. Men att planera om så att man slipper släpa bilen till jobbet varje dag och slipper ha en massa framtida utgifter och utsläpp för att ha varmt i huset är också jätteviktigt för tiden springer som bekant iväg.

Madeleine L:
Det svåraste tycker jag är att man som privatperson inte riktigt vet vad man kan göra för att dra sitt strå, att släcka en lampa är bra men kan kännas så futtigt. Vore det inte en idé att ge även individer ett förslag på hållbar energibudget för året som man kunde anpassa sin konsumtion efter?? Eller en hemsida där man kunde räkna ut när man når sin egen overshoot day om man konsumerar si eller så och sen försöka få bort den helt? Bara några idéer, kanske redan finns? Tipsa mig då gärna!

Carina på WWF: Det finns en hel del sajter med tips, bland annat www.minplanet.se. Flera kommuner erbjuder också rådgivning till familjer som vill leva klimatsmartare. Vill också slå ett slag för spännande idéer och skisser som redan tagits fram bl a på uppdrag av brittiska regeringen som handlar om individuella utsläppsrätter, sök t ex på individual carbon budgets på nätet.

Angelina:
Jag undrar hur du gör för att motivera människor som säger "men jag är ju bara en person, det spelar ingen roll vad jag gör.."? Jag har en del sådana i min närhet och skulle gärna vilja motivera dem :-)

Carina på WWF: Vi brukar prata om triangeln där alla hörnen måste vara med om vi ska lyckas ställa om så att vi alla lever gott men inom planetens förnyelsebara förmåga. De tre hörnen är privatpersonen, politikerna och företagen. Svenskarna lever idag som om vi hade nästan tre planeter. Som privatpersoner kan vi med några enkla beslut i vardagen komma ner till en "tvåplanetlivsstil". Men för att komma ner till en planet och även påverka resten av världen i denna riktning behöver vi smarta företag som erbjuder produkter och lösningar för mer hållbara livsstilar och ansvarsfulla politiker som vågar göra det lönsamt att leva och investera hållbart och dyrt att skita ner.

Simon S:
Kan du ge två tips som påverkar mycket men som är enkla, för den "vanlige" tonårssvensken?

Carina på WWF:
Tonåringar som ju ofta inte skaffat bil och villa belastar redan världen mycket mindre än de vuxna. Men att minska på köttkonsumtionen och satsa på tåg istället för flyg när du (och familjen) reser gör klar skillnad.

Jasmine:
Seriöst, visst finns det inget mer vi kan göra ? Menar, visst tror ni också att folk kommer att ändra sig när det är alldeles för sent?

Carina på WWF:
Nej vi tror att vi kan ändra oss innan det är för sent. Annars hade vi ju inte jobbat med de här frågorna. Gäller bara att folk hinner ta till sig de viktiga frågorna i allt mediebrus.

Staffan:
Jag är bekymrad över några myter som uppkommit i debatten om tillståndet i världen. Det finns en övertro på att vi ska kunna motivera och styra människor och deras beteende. Antropologska studier visar att det är näst intill omöjligt att samla fler än några tusental índivider kring en gemensam målsättning. Det finns även en myt om att jordens befolkning ska stanna vid 9 miljarder. Historiska studier visar på att vi "stannar upp" vid vissa expansionsfaser, men snart fortsätter att öka igen.

Carina på WWF:
Om det första : därom tvista de lärde. Jag säger bara som antropologen Margaret Mead (minns inte ordagrant men på ett ungefär: tvivla aldrig på att en liten grupp individer som bestämmer sig för något gemensamt kan förändra världen - i hela världshistorien har det i själva verket aldrig hänt något annat.
(För inspiration kolla gärna www.minplanet.se/dittengagemang)

REGNSKOGEN

Maggie:
Varför skövlar man regnskog? Vad kan man göra för att förhindra det?

Carina på WWF:
Bra fråga! Palmolja och soja samt illegalt timmer är tre exempel på produkter som orsakar skövling och som vi ofta ovetandes konsumerar. Du kan läsa mer om orsaken och vad man kan göra på wwf.se/fotavtryck.

VAD HÄNDER MED JORDEN?

Magnus:
Vilka konsekvenser kommer vi att se när jordens bärkraft överskrids? Vilka olika typer av scenarion kan vi förvänta oss?

Carina på WWF:
Många osäkerheter finns men framför allt är det så att torrare områden förväntas bli torrare och blöta områden blötare plus att det blir ökad frekvens för extrema väderfenomen. Men jorden är ett komplext system. Sök på "planetary boundaries" för bra artikel om detta.

Emelie Nyman:
Tror du verkligen att jorden kommer att gå under år 2012?

Carina på WWF:
Nej, men har ju inte sett filmen ;D

Naramsin Behnaneh:
Kan jorden gå under?

Carina på WWF:
Nej, men ekosystemen kan ta skada av människans överutnyttjande och då kan jorden bli en så otrevlig plats för människor och andra arter att vi går under.

Gurra:
Om vi fortsätter så här, hur ser jorden då ut om 50 år?

Carina på WWF: Jorden blir inget kul ställe om trenderna fortsätter. Det finns en massa scenarier men det väsentliga tycker jag är att vi satsar nu på att genomför de kloka åtgärdslistor och teknik- och livsstilsförändringar som redan är framtagna. Då medverkar vi till en framtid där alla lever ett gott liv inom planetens begränsningar år 2050.

SAMHÄLLET

Mikael L:
Hur skulle samhället se ut och fungera om det skulle bli klimatneutralt?

Carina på WWF:
På sina håll väldigt annorlunda, på andra helt som vanligt. Det finns redan en massa innovationer som kan skvallra om förändrad eller till synes oförändrad vardag. Kolla till exempel på climatesolver.se.

KONSUMTIONEN

Micke W:
Handlar inte allt om att vi lever i ett enormt frosseri i västvärlden medan resten av jordens befolkning har det knapert. Hur mycket i väst måste vi backa för att det skall gå runt och resten av världen kan möta upp så det blir jämvikt? Jag har läst någonstans att 60-talets standard i Sverige var ok men vet ej om det stämmer?

Carina på WWF:
Jag föredrar att prata i termer av koldioxidutsläpp eller fotavtryck per person hellre än att jämföra standarder. Fjärrvärmen minskade till exempel koldioxidutsläpp från svenska hushåll rejält men det betyder inte att fler svenskar går omkring och fryser. I dag lever svenskarna som om vi hade tre planeter, rimligen behöver vi minska vår materiella resurskonsumtion (mer fokus på energiintensiva områden som boende, resande och mat) till en tredjedel. Men jag tror inte vi behöver se det som att vi backar.

Kristin:
Hej! Jag undrar mest vad det är vi människor konsumerar som har mest negativ påverkan på jorden och om det finns något mer miljövänligt alternativ?

Carina på WWF:
Bilen biffen och bostaden, tre områden där det finns smartare val som kan göra stor skillnad. Kolla minplanet.se. (Miljölöftet ger massor med tips om vad du kan göra: www.minplanet.se/miljoloftet)

Robin:
Hur mycket resurser har konsumerats och kan någon lära folk att inte ta allt för givet?... För jorden dör ju allt mer för var dag nästan, så man borde ju inte ta för mycket från jorden som folket gör för då kommer vi mänskligheten inte överleva länge till.

Carina på WWF:
Under året har vi konsumerat lika mycket som det tar jordens ekosystem 1,5 år att förnya. Vi har länge tagit ekosystemens gratisarbete för givet och det är ibland svårt särskilt för oss urbaniserade människor att komma över vår "ekologiska analfabetism". Med begreppet ekologiska fotavtryck försöker vi förklara att vi är beroende av och påverkar naturen hela tiden. Läs mer på www.wwf.se/fotavtryck

ÅTERANVÄNDNING

Karina:
Jag undrar varför återanvänder man inte i stället för återvinner? Det krävs ju resurser för att göra denna processen också och allt som slängs i onödan.

Carina på WWF:
Håller helt med och om arbete kostade mindre i förhållande till vad energi och resurser kostade så skulle fler välja att återanvända och reparera istället för slit och släng.
(Artikeltips: Recept för lyckad bytis, Handla andras kläder, Återvinn ditt hem - uppvinn dina möbler, Här är kläderna bara till låns)

BRÄNSLE

Sofie:
Oljan, när kommer den egentligen att ta slut? Och när den väll gör det kommer jorden kunna läka?

Carina på WWF:
Därom tvista också de lärde men alltfler är överens om att den sk "oljetoppen" är nådd och att världsproduktionen av olja hädanefter inte kommer kunna hinna med efterfrågan. Sen hävdar andra att det finns hur mycket fossila bränslen som helst, till exempel i skiffer. Utvinningen av sådana mindre koncentrerade fyndigheter är extremt skitig och energikrävande i sig. Men det är viktigt att ha klart för sig att vi inte kan vänta på att oljan tar slut och att det hela löser sig på det sättet. Visst kommer jorden att hamna i någon slags ny balans förr eller senare även om vi bränner upp varenda kolatom men då har vi långt innan dess sabbat förutsättningarna för levande organismer av vårt slag.
(Läs mer: Så tar vi oss fram i framtiden)

ANDERS:
Varför fortsätter vi använda kolkraftverk om det är så skadligt för miljön? Vilka energikällor kan ersätta dessa?

Carina på WWF:
Det kostar alldeles för lite att släppa ut koldioxid plus att det är tröga processer i omställningen till nytt energisystem. Alternativ på tillförselsidan är sol-, vind- och vattenkraft samt biobränsle och väldigt mycket finns att spara på uttagssidan. Passivhus och även plushus hör framtiden till.

Mikael:
Borde det inte vara bättre för miljön att köra på kärnkraft än som i dag importera kolkraft från Tyskland?

Carina på WWF:
Det är lite som pest eller kolera tycker jag. Men med klimatsmartare byggnader och företag och smartare elnät där kan man anpassa inputen av el till behovet kan vi förhoppningsvis snart slippa båda.
(Läs mer: De bor i passivhus)

Totte:
Är även uranet slut, tänkte på hur vi ska klara oss utan kärnkraft?

Carina på WWF:
Uranet är också en begränsad resurs, något man ofta glömmer när man pratar kärnkraft (finns väldigt mycket man glömmer, allt från hur människor och miljö påverkas vid uranbrytningen, hur vi får ett avfall som vi måste skydda oss från i hundratusentals år till hur vi riskerar anrikning och spridning av kärnvapen). Kärnkraft utgör idag knappt 3 procemt av det globala energisystemet och är ändå ingen avgörande energikälla i förhållande till fossila bränslen (som står för nästan 80 procent).

VÄRLDSPOLITIKEN

Edward G:
Är man medveten om problemet i t ex Indien, Filipinerna, Kina eller sopar man det under mattan och skyller på väst?

Carina på WWF:
Det varierar, men på politisk nivå bland annat i Kina och Indien verkar man rätt medveten om den krympande "resurstratten" globalt vilken innebär att man måste tänka mer resurs- och energisnålt, t ex när man planerar städer. Samtidigt uttrycker de allt mer ofta frustration över att de rika länderna vill hindra syd att göra det man i nord redan gjort så det behövs förhandlingar kring hur man ska kunna utvecklas utan att ta efter vårt energislösande strukturer. Den rent fysisk ohållbarheten med att bygga städer baserade på privatbilism i utvecklingsländernas tätt befolkade städer blir också tydligare för politiker i syd för var dag som går.

Gore Mikoyan:
USA konsumerar mer än 40 procent av jordens resurser och producerar 60 procent av utsläppet men fotfarande har de inte adapterad Kyoto-avtalet. Även om hela Världen minskar sitt utsläpp så gör USA det inte. Så det känns meninglöst.

Carina på WWF:
USA måste med, absolut. Och förutsättningarna ser bättre ut för detta nu. Så vi kämpar på!

Chatten ägde rum på MSNs avdelning Djur och Natur: http://djur.msn.se Carina Borgström Hansson som är expert på ekologiska fotavtryck på Världsnaturfonden WWF svarade på frågor under en timme.

(Bilden på jordgloben: © Science Photo Library / IBL)

Du hittar chatten här:

http://81.92.65.176/msnchat/

Kommentarer (6)

Skriv kommentar

Namn

E-mail

Kommentar

Prenumerera via e-post (Endast för registrerade användare)

Jag har läst och godkänner Användarvillkor.

Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför

Lägg till kommentar