Jordbruksforskare om kossor och rapar

Maten står för över en fjärdedel av våra samlade utsläpp, men matdebatten är snårig. Forskaren Johanna Björklund reder ut begreppen.

Kossors rapar står för fyra procent av våra utsläpp, men har inte kossor alltid rapat? Vad ska vi äta egentligen och vad ska djuren äta? Jordbruksforskaren Johanna Björklund från Institutionen för stad och land skriver om framtidens goda liv.

Raparfyra procent av utsläppen
Kor och andra idisslare som får, älgar och rådjur rapar metan, en växthusgas precis som koldioxid, när de bryter ner gräs och annan mat i sina magar. Kossors rapar står för fyra procent av våra utsläpp. Metan kommer även från hushållsrester som bryts ner på soptippar och vid odling av ris, som ofta sker under vatten.

Kornas metanproduktion är naturlig, men ju fler idisslare, desto mer metan. Antalet idisslare ökar i takt med att människor i världen blir fler och äter mer och mer kött. Även vi svenskar äter avsevärt mer kött än tidigare. Trots det finns det bara hälften så många kor i Sverige i dag som det gjorde på 1950-talet. Vi äter i stället mer importerat kött, så utsläppen har flyttat utomlands.

Vi behöver minska vår konsumtion av kött, och när vi äter kött är det viktigt att välja rätt. Som en tumregel kan man säga att vi ska äta kött från djur som ätit sådant som vi själva inte kan äta, och som gjort nytta i landskapet. Kor och andra idisslare kan producera mjölk och kött genom att omvandla gräs, det är det som är naturligt för dem. Gräsmarker bidrar också till att binda in koldioxid i mull som lagras i marken, så flera betes- och hagmarker skulle minska våra utsläpp av växthusgaser.

Bröd behövs som föda
Spannmål behövs för att föda människor, inte djur. Dessutom är det energikrävande att producera. Djuren äter idag också importerat foder, så som soja från bland annat Brasilien och restprodukter från oljepalmer som odlats i Asien. Det är odling som i många fall orsakar nedhuggning av regnskog vilket leder till stora utsläpp av växthusgaser. Grisar, höns och kycklingar skulle istället kunna födas upp på rester från livsmedelsindustrin och matrester från hushåll och skolor.

Kött, mjölk och ägg från djur som ätit sådan inte vi kan äta, är svårt att hitta i affären i dag. Man kan börja medatt köpa lokalproducerat kött från djur som betat på hagmarker, sådant brukar vara märkt hagmarkskött eller naturbeteskött eller köpa ekologiskt kött. Kanske har de djuren gjort lite annan nytta än gett oss kött. Grisarna kan ha ätit ogräs och berett marken för sådd när de bökat, hönorna har kanske gödslat ett växthus och korna bidragit med biologisk mångfald när de betat artrika hagar.

Tänk annorlunda
Att köpa ekologiskt kan tyckas alldeles orealistiskt med tanke på det alltmer storskaliga och globala livsmedelssystem vi håller på att bygga. Kanske lika orealistiskt som att vi ska klara av att minska våra utsläpp från tolv ton tillett ton per person på 40 år. Det är den mängd växthusgaser klimatforskare bedömer att jorden kan klara av att ta hand om på lång sikt. Ska vi klara det då måste vi våga tänka annorlunda.

Vi måste börja prata om hur ett gott liv i en hållbar framtid kan se ut och sedan ta raska kliv dit, för omställningen måste börja nu genast. Du och jag kan börja den i dag, bara genom att tänka efter lite mer när vi handlar mat och bara köpa de varor vi verkligen behöver.

Tips för klimatsmart mat:
• Ät närproducerat i säsong
• Ät mer grönsaker och mindre kött
• Hellre vilt, lamm och fågel än fläsk och nöt
• Ät hagmarkskött, naturbeteskött och ekologiskt kött
• Laga mat på dina rester

Text: Johanna Björklund

Kommentarer (7)

Skriv kommentar