"Kärnkraft inte lösningen på klimathotet"
Kärnkraften är en fråga som väcker starka känslor. Men oavsett om man ser den som ren eller som livsfarlig, är sanningen att den knappast kan lösa världens energiproblem, hävdar miljökonsult Michael Sillén.
Ny kärnkraft förs av flera fram som ett måste om vi ska hejda utsläppen av växthusgaser. El från nya kärnkraftsreaktorer förväntas ersätta elproduktion från koleldade kraftverk, till gagn för miljön.
Kärnkraften tycks verkligen ha fått en nytändning i sin roll som möjlig åtgärd mot växthuseffekten. Men hur ligger det till egentligen?
438 reaktorer finns i dagI dag finns 438 kärnkraftsreaktorer i drift runt om i världen. De allra flesta togs i bruk på 1970- och 1980-talen. De senaste åren har ett mindre antal kärnkraftverk börjat leverera el till nätet. 2002 var det år som världens kärnkraftverk producerade allra mest el. Sedan dess har antalet verk faktiskt minskat.
I dag är ett femtiotal kärnkraftsreaktorer under uppförande runt om i världen. Det torde vara färre än vad som krävs om inte elproduktionen från kärnkraftverken ska minska framöver. Antalet reaktorer kommer dessutom fortsätta att minska under överskådlig tid när åldrade reaktorer tas ur drift.
Pensioneringsdags för många reaktorer Med en förväntad livslängd på 40 år är det många reaktorer som i dag står inför pensionering. Självklart går det att förlänga driftstiden på en kärnkraftsreaktor, och det har gjorts även i Sverige. Men det finns trots allt en tidpunkt då de åldrande kärnkraftreaktorerna inte är lönsamma att driva vidare. I ett antal länder har dessutom reaktorerna tidsbegränsade tillstånd, vilket betyder att de måste stängas ned när tillstånden går ut.
De länder där det i dag byggs flest kärnkraftreaktorer är Kina, Ryssland, Sydkorea och Indien. I Europa byggs det i Finland, Frankrike, Slovakien och Bulgarien. Alla byggena i Europa har stött på stora problem och tagit längre tid att genomföra än planerat.
Storbritannien och Italien vill bygga merSamtidigt planerar flera europeiska länder att bygga nya reaktorer, bland annat Storbritannien, Litauen, Italien och Ungern. Hur många av dessa planer som verkligen realiseras är högst osäkert. Det är också osäkert hur lång tid det tar att planera och uppföra de planerade reaktorerna.
Det finns på många håll ett stort politiska tryck för att bygga ny kärnkraft.
I USA har President Obama gett 8 miljarder dollar i lånegarantier för att säkerställa att två kärnreaktorer ska kunna uppföras. Det har också aviserats att betydligt mer pengar kommer att anslås för ny kärnkraft under nästa budgetperiod. I USA är över 100 reaktorer i drift. Även om det kommer att ske en viss förnyelse av kärnkraften i USA kommer förnyelsen inte på långa vägar att hålla samma takt som nedläggningen av verk.
Ingen stor expansionDet går alltså knappast att tala om en stor expansion av kärnkraften framöver.
Även om det sker en viss förnyelse av världens kärnkraftverk, är det i dag svårt att se att de ens kan kompensera produktionen från de verk som läggs ner. Mycket stora satsningar måste göras om elproduktionen från världens kärnkraftverk framöver ska öka i stället för att minska.
Därför är det svårt att se kärnkraften som den stora lösningen på växthuseffekten.
Michael Sillén
Publicerad i september 2010
Kommentarer
