Tuggummit som räddar regnskogen

Visste du att tuggummin framställs av olja, och stannar i naturen i 20-25 år? Men det finns bättre alternativ. Stockholmsbon Laura Lei Leitner brinner för att få svenskarna att tugga kådatuggummin från Mayafolket i Mexicos djungel.

Smaken är frisk och mild. Samtidigt. Jag tuggar - och tackar Laura Lei Leitner, som just nu jobbar stenhårt med att få svenskarna att anamma Chicza. Inte bara för att tuggarens närmiljö ska besparas från svårnedbrytbart kladd, utan för att bevara både regnskogen och ja, faktiskt, Mayakulturen.

Men det ekologiska kådatuggummit Chicza är inte någon nyhet från den senaste ekotrenden, utan har tuggats sedan urminnes tider av Mayafolket i Centralamerika, berättar Laura när vi träffas i Stockholm.

Bland jaguarer och giftormar

Hon har med sig bilder och en film (länk till filmen efter artikeln) som förflyttar oss till den stora regnskogen Gran Petén* i sydöstra Mexico. Laura var själv där i slutet av januari 2010, vandrade tillsammans med urbefolkningen i soluppgången mitt bland stolta jaguarer och giftiga ormar och var med när "chicleros" samlade kåda från träden; kokade, filtrerade och gjorde de tuggummin mina käkar nu bearbetar.


Jesus Manuel Aldrete Terrazas, chef för Constorium of Chicleros, Laura Lei Leitner och Alfonso Alvaro Obregon, chef för flera kooperativ i konsortiet.

På filmen syns hur en man klättrar upp för ett av träden med speciella stålskor och en rep-anordning, samtidigt som han snittar i stammen med sin machete. Är det verkligen bra för träden?

- Det är en konst hur man skär, grejen är att inte gå för djupt. De lär sig hur man gör från 12-15-årsåldern. För dem är det viktigt att inte skada träden, eftersom det är guld för dem, säger Laura Lei.
Och den ekonomiska vinsten är större än om man hugger ned träden och använder materialet, så det här är ett sätt att bevara regnskogen, förklarar hon.

Chicleron "Chucho" - Jose Jesus Navarro Matos.

Träden får dessutom vila i 8-12 år mellan varje tappning.

Tuggummiträdet, chicozapote, eller Sapodillträdet som det svenska namnet lyder, utgör en fjärdedel av träden här. Det är ett starkt trädslag som kan växa sig 20 meter högt. Från varje stam får man mellan tre och fem kilo kåda.

September till februari

Säsongen för att samla in kådan sträcker sig från september till februari. Då bor totalt 2 500 chicleros med sina familjer i olika läger inne i djungeln under enkla förhållanden. Hängmattor blir sovplatser och enkla tälttak skyddar mot regn. Lokalbefolkningen sköter hela tuggummiprocessen själva, från insamlande till design av förpackningen, i kooperativform.

Familjerna följer med chicleros ut i djungeln. Tyvärr saknar vi namn på denna mamma med barn.

Mayafolket har alltid tuggat chicle (tuggummi gjort av kåda), för att rensa tänderna efter maten.
Idén att smaksätta massan och marknadsföra den först till USA och sedan till resten av världen, uppstod på 1870-talet när Antonio Lopez de Santana, diktator i exil i USA, befann sig i USA med två ton chicle som det inte alls gick att tillverka gummi av.

Affärerna gick bra, och på 1940-talet jobbade så många som 20 000 chicleros i djungeln.

Men efter andra världskriget slogs tillverkningen ut nästan helt när man började göra tuggummin av olja.

Nytändning på 90-talet

De senaste åren har dock antalet ökat igen. 1993 bestämde sig nio kooperativ för att gå samman och inte bara sälja massan utan skapa sitt eget tuggummimärke.
- På så vis kunde de tjäna sex gånger mer, berättar Laura.

Året efter fanns 1 000 chicleros och i dag är de alltså 2 500, fördelade på 54 kooperativ och en yta på 800 000 kvadratmeter.

På filmen ser vi hur den vita, gräddliknande kådan kokas över öppen eld under ständig omrörning tills den blir seg och tjock. På samma sätt som man alltid har gjort. Det ser lite omständligt ut, men...
- Nu håller de på att investera i maskiner som ska ta hand om hela processen, berättar Laura.

Inget knark

Laura Lei Leitner är uppvuxen i USA men sedan många år rotad i Sverige. Här handlar rapporteringen från Mexico nästan uteslutande om knark och våld. Såg hon något av det under sitt besök?
Hon skakar på huvudet.
- Nej, men jag såg att på motorvägen kunde man bli kontrollerad av armén. Vi var hela tiden med chicleros så vi var i trygga händer. Och när vi kom ut till huvudkontoret i Qintana Roo var det rena paradiset, lugnt med familjer och barn som promenerade och umgicks och tittade på vattnet.

Var kan man få tag på Chicza?
- De säljs i hälsokost- och specialbutiker i Stockholmsområdet och i Örnsköldsvik, än så länge , säger Laura och tllägger att tuggummit helt nyligen blivit KRAV-märkt.
(Här hittar du en uppdaterad lista på inköpsställen.)

Intervjun är över och tuggummits smak likaså. Det är kanske den enda nackdelen med Chicza, att smaken inte stannar kvar lika länge som hos petrokemiska tuggummin.

Mer om Chicza: www.chicza.com, www.aroha.se (Lauras företag som importerar Chicza).
Film på Youtue som förklarar allt om Chicza: Del 1 och Del 2.

---

* Gran Petén är med sina 2000 kvadratkilometer den näst största regnskogen på den amerikanska kontinenten, med en storslagen artrikedom. Över 120 trädslag, nästan 100 däggdjursarter, 60 sorters ormar och ödlor, tusentals insekter och 240 fågelarter.

Text: Elin Dunås Foto: Consorcio Chiclero

Kommentarer (2)

Skriv kommentar