Växla ned - och må bättre

Många av oss längtar efter ett enklare liv. De flesta fortsätter leva som vanligt. Vi har pratat med några som tagit sin längtan på allvar och trappat ned på konsumtionen: köpstopparen Ann-Christin Gramming, Leva enklare-inspiratören Giséla Linde och nerväxlaren Karin Lilja.

Downshifting, att växla ner eller leva lite enklare, handlar om att ta makten över tiden och sin egen tillvaro. Att leva större på mindre resurser helt enkelt. Tiden värderas högre än att samla prylar på hög. Du måste inte baka ditt eget bröd och knapra egenodlade morötter utan du väljer vad som är viktigt för dig och prioriterar bort annat - som en ny statuspryttel eller att tacka ja att jobba med ett "spännande projekt" du egentligen inte brinner för.

Giséla Linde är författare till boken Lev enklare: idéer för en hållbar livsstil och är själv en nerväxlad ålänning som vill få livspusslet att gå ihop. Hon är förvånad över att folk inte blivit arga, utan att i stället så många känner igen sig i hennes bok.
- Folk blir berörda av tankegångarna av att leva hållbarare, konstaterar Giséla Linde ödmjukt.

Giséla är ensamförsörjare med två döttrar och balanserar sitt liv så att tid, pengar och energi går till rätt saker - det som är viktigt för just henne. Hon har också blivit modigare på att säga nej till jobb som inte leder henne åt rätt håll. Hon föreslår att man bokar in "obokad tid" i almanackan och låter dagsformen avgöra vad man väljer att viga denna stund åt.

- Tid är en stor miljöfråga. Vi orkar inte tänka till och köper nytt istället för att lösa våra behov mer kreativt och hållbart. När tiden inte räcker till för vila "unnar vi oss" att shoppa istället..

Tiden är den största vinsten som hela tiden växer sig viktigare för henne.
- När jag får mer marginaler och inte har varje minut bokad har jag mera plats för det flödande oförutsägbara livet - som att säga ja till en oplanerad fika med kompis.

Vardagsexperimentera

Giséla har blivit bättre på att välja och mer lyhörd för sin egen stress och lust. Det är viktigt att ta det som fungerar - och det som inte fungerar - på allvar.
- Satsa på vardagsexperiment. Vad händer om jag gör så här en tid? Praktisera något nytt som till exempel att inte köpa kläder ett tag, ta en vilodag på söndag eller att inte svara i telefonen under middagen. Det handlar om att få syn på sina vanor och kanske omvärdera dem. Du ser vad du behöver mer och mindre av.

För att leva enklare pekar Giséla på vikten av att inspireras för att orka välja det som är bäst för dig - då kan man också bättre ta ansvar för sig själv och det som sker runtomkring:

- Inspireras av andra som vågar göra grejer och antar utmaningar, de som har glada ögon och de som brinner för något.

En del blir provocerade av hängivna människor. Men de visar vad som är möjligt. Alla orkar inte välja "rätt" och kan inte bli extrema över en natt, men vi behöver ta större ansvar för hur vi använder våra resurser. En bra början är att inspireras och välja det som är bäst för dig.

Köpstoppade i ett år

Många har inspirerats av Ann-Christin Gramming och läst hennes blogg där hon skrev om hur det gick att köpstoppa under ett år. Hon skulle bara köpa mat, mediciner och förbrukningsartiklar - inga nya prylar eller socialt spenderande som fika och middagar ute.

- Jag är väl lite stolt över att jag höll ut ett år, att jag faktiskt klarade att dra ner på onödig konsumtion under ett helt år. Jag är stolt över att jag skrev en bok om projektet också.

Vilken är den största lärdomen du tagit med dig från erfarenheten att köpstoppa?
- Att människor är viktigare än prylar och att man klarar mer än vad man tror.

Ann-Christin ville utmana sig själv med köpstoppet. Vad skulle hon sakna och vad var viktigt för henne frågade hon sig. När hon slutade med sitt köpstoppår var hon inte lika sugen på att shoppa kläder längre.
- Jag trodde nog att det skulle bli svårare att avstå från exempelvis kläder än vad det egentligen var. Jag bytte kläder med kompisar istället.

I dag handlar Ann-Christin färre saker än tidigare och hon blev även mer miljömedveten genom att köpstoppa. Det som var enklast för henne var att avstå från prylar som kläder, böcker och tidningar. Att ständigt planera och ta med sig mat till jobbet var jobbigare. Man kan absolut leva mindre på mer menar hon. Man kan börja med att reflektera över sina inköp:
- Är det här något jag verkligen behöver? Kan jag låna, byta till mig det eller köpa begagnat?  Vill man vara lite tuffare mot sig själv så lämnar man plånboken hemma en dag så att man verkligen inte kan köpa något och ser hur det känns.

- Ett köpstopp är en bra början om man vill fundera över och förändra sitt liv. I det långa loppet är det någon form av medveten konsumtion.

Det var under graviditeten som Karin Lilja upptäckte att hon ville ha mer tid. Hon blev ordinerad vila under de sista månaderna av sin graviditet, stannade hemma under två år och hade mindre pengar än tidigare, men uppskattade att familjen hade mer över till annat än arbete. Familjen behövde inte tjäna så mycket för att leva ett bra liv.

De såg över sina utgifter och det ena ledde till det andra. Snart såg hon sig boende i Höör där de fick mycket mer hus för pengarna än i Malmö, samt så började de odla egna grönsaker. Karin delar med sig av sin erfarenhet i boken Växla ner - 77 sätt att leva bättre på mindre.

Lånar ut saker till grannar

För Karin var maten det enklaste. Hon gör storkok och fryser in, sparar rester, planerar och tänker smart i affären, tänker kvalitet och långsiktighet och odlar egna grönsaker. Man måste inte heller äga allt man behöver. Karin lånar och lånar ut saker till grannar och vänner. Alla behöver inte äga en takbox eller en lång stege.

Ett av Karins bästa tips för att leva bättre på mindre är vad hon kallar Nerväxlingens matematik:
- Dra ner på något för att få tid över till annat så att man kan dra ner på något ytterligare - i små, små steg. Till exempel om du låter bilen stå, eller säljer den, och cyklar mer. Då spar du bensinpengarna och får motion samtidigt (=slipper betala gymkort eller liknande), vilket gör att du får mer pengar och tid över, för du slipper gå till gymmet, som du kan använda till att arbeta mindre.

Tidvis har hon jobbat heltid för att klara sig ur finanskrisen, men hennes vanliga nerväxlade hastighet är en arbetsvecka på cirka 15-30 timmar.
- Jag har blivit helt van vid att vara nerväxlad. Jag testar mig själv hela tiden - är det vettigt att vara nerväxlad? Är det värt det? Och gång efter annan får jag säga till mig själv: ja, det är det.

Inte effektivt att stressa

Karins största lärdom från nerväxlingen är att allt har sin tid. Man hinner mer genom att ta det lite lugnt än att stressa.
- Jag har blivit van vid att alltid ha tid till saker jag vill göra - vilket inte innebär att jag alltid har ett tomt schema. Jag engagerar mig gärna i frivilliga aktiviteter. Till exempel är jag i år ordförande för mina barns skola, vilket tar mycket tid - men den har jag ju. Jag gör nog saker hela tiden, men jag gör saker som jag gillar att göra.

Var föreslår du att jag börjar med?
- Att ägna lite tid åt att fundera ut vad du tycker är viktigt i livet. Om det är rallycross - go ahead! Är det karriären - go ahead! Är det att göra mer yoga - go ahead! Men det är viktigt att inse att du inte kan göra allt på en gång.

Jörgen Larsson är forskare och författare med inriktning på de samhällsstrukturer som ligger bakom tidspressen i dagens samhälle. Enligt honom är problemet med att få tiden att räcka till det fjärde vanligaste samtalsämnet vid arbetsplatsernas fikabord.

Han beskriver downshifting som en "frivillig och långsiktig livsstilsförändring som innebär att man accepterar en markant lägre inkomst och konsumtion". Begreppet fångar en dröm om en livsstil med mer fri tid och kan ses som en reaktion på vårt arbetsorienterade konsumtionssamhälle. Att växla ner förutsätter att man övervinner svårigheter som att arbetsmarknaden är organiserad med heltidsarbete, och att möjligheterna att använda konsumtion för att kommunicera status och identitet minskar."

- Man behöver inte vara höginkomsttagare för att skifta ner, det handlar mer om att skifta perspektiv.

Pressa inte in för mycket

Kanske kan du gå ner i tid på jobbet, eller omprioritera. Om vi upplever att vi har ont om tid beror det på att vi har pressat in för mycket på ett dygn, veckan eller i livet.

Gör du verkligen de saker du vill?

Har du ett stressigt arbetsliv kan det bidra till dyrare konsumtionsvanor.

Att ta hand om det du äger, förvara, underhålla och leta efter saker tar också mycket tid. När du växlar ner konsumerar du annorlunda - valen kommer mer sannolikt inifrån dig - inte utifrån. Att konsumera och köpa sig till den man vill vara är en stor del av vår kultur. Men får du högre livskvalitet om du köper den där saken?

I ett allt snabbare samhälle är det vardagslyx att kunna styra över sin egen tid. Att stänga av mobilen för att vara närvarande i just det man valt att ha fokus på.

Varje dygn får du 86 400 sekunder att leva upp. Du kan inte spara tiden dem till senare. Hur väljer du att spendera din tid?

Ewa Jacobsson
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Ewa lever enklare sedan hon sade upp sig från en fast anställning. Hon får mer tid för infall, resor och frivillighetsuppdrag. Datorn är knappt ett år, 14 tums tv:n är 26 år och vardagsrumsbordet ungefär 80 år gammalt.

Läs!
Lev enklare: idéer för en hållbar livsstil av Giséla Linde

Bloggen http://notbuying.blogspot.com samt boken Köp inte den här boken av Ann-Christin Gramming

Växla ner - 77 sätt att leva bättre på mindre av Karin Lilja

Jörgen Larssons forskningsprojekt www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu samt boken
Rik på riktigt - en värdefull vardag är möjlig tillsammans med Fredrik Warberg.

Publicerad i oktober 2009

Kommentarer (5)

Skriv kommentar

Namn

E-mail

Kommentar

Prenumerera via e-post (Endast för registrerade användare)

Jag har läst och godkänner Användarvillkor.

Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför

Lägg till kommentar