Badrumsskåpets värstingar

110 ton om året

Varje dag använder vi 110 ton sådana här produkter i Sverige och konsumtionen ökar för varje år. Det allra mesta åker så småningom ut i avloppen och det reningsverken inte kan bryta ned fortsätter ut i vattendragen. Vissa ämnen lagras i fiskarnas fettvävnader för att sedan bli mer och mer koncentrerade ju högre upp i näringskedjan man kommer.

Andra är direkt giftiga för de växter och djur som lever i vattnet. Fiskarna kan få svårt att fortplanta sig, att ta upp syre eller rentav fortsätta leva.

Vissa ämnen är svåra att bryta ned och skvalpar omkring i naturen under lång tid framöver. Ett stort problem är att det dessutom saknas miljöfakta om många ingredienser, ingen har full koll vad som händer när de kommer ut i naturen, särskilt på sikt.

Hur våra kroppar påverkas av den blandning av kemikalier som vi utsätter oss för varje dag är det heller inte någon som riktigt vet. Vi vet däremot med säkerhet att till exempel allergierna och cancerfallen ökar i västvärlden.

Konserveringsmedel på gott och ont

När man tillsätter konserveringsmedel förlängs hållbarheten och flaskorna kan resa långt och förvaras länge i lager, på butikshyllor och hemma. Bakterier och mögel vill man inte ha i produkterna, det är ofräscht och kan ge inflammationer i ögon och på hud. Dessvärre är många konserveringsmedel allergiframkallande och farliga för miljön eftersom de dödar mikroorganismer.

Vanligt förekommande i flytande tvålar och i badskum, även för barn, är till exempel methylchloroisothiazolinone och methylisothiazolinone som också går under handelsnamnet Kathon. Förutom att vara giftiga för vattenlevande organismer kan de även ge oss allergier och eksem.

Andra konserveringsmedel som debatterats flitigt de senaste åren är parabener eftersom de liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. De tar sig in genom huden och ut i blodomloppet. Eftersom man hittat dem inne i brösttumörer så tror vissa forskare att det kan finnas ett samband mellan parabener och cancer. Framförallt är det butyl- och propylparaben som man inte kan utesluta påverkar kroppens hormonsystem.

Fasta tvålar bättre än flytande

För att minimera din kontakt med konserveringsmedel kan du tänka på att köpa produkter med så lite vatten i som möjligt. Ett sätt är att välja fasta tvålar framför flytande, du måste bara tänka på att de ligger så att de torkar mellan varven eftersom bakterierna trivs där det är blött. Hur en produkt är förpackad spelar också roll för hållbarheten. En flaska med pump är mer skyddande än en burk där man i stället måste använda fingrarna.

Stör reningsverken

Eftersom konserveringsmedlen är bra på att just döda mikroorganismer kan de också ställa till problem vid reningsverken. I vissa biologiska bassänger använder man bakterier som ett led i reningen och när de påverkas kan hela processen försämras.

Några av de värsta i det fallet är triclosan och silverföreningar som kan finnas i så kallade antibakteriella produkter. Reningsverken har dessutom svårt att bryta ner dem och de åker med ut i vattendragen.

Triclosan har man hittat i både fiskar och bröstmjölk och de kan omvandlas till dioxiner när de förbränns eller utsätts för UV-strålning. Länge har triclosan varit vanlig i tandkräm men många handlare har på eget initiativ tagit bort tuberna. Ämnet är fortfarande tillåtet och går bland annat att hitta i lite "finare" stiftdeodoranter. Även träningskläder och strumpor som skyltar med att vara antibakteriella kan innehålla triclosan, silverjoner eller liknande giftiga föreningar.

Giftigt mjällschampo

Zinkpyrition är akut giftigt för fiskar och andra vattenlevande organismer, är halterna tillräckligt höga så dör de helt enkelt. Ändå är ämnet mycket vanligt i mjällschampo och Head & Shoulders är en storsäljare trots att det finns ofarligare alternativ. Till exempel är zinkpyrition ungefär hundra gånger giftigare än de bekämpningsmedel som finns i apotekens mjällschampo.

I hälsokostbutikerna finns helt harmlösa men ofta effektiva varianter med exempelvis krasse och grönt te. Störst är risken med zinkpyrition om du inte är ansluten till ett reningsverk utan har enskilt avlopp eller om du tvättar håret direkt i en badvik.

Det är dessutom många som använder mjällschampo helt i onödan. 40 procent av befolkningen tror sig ha mjäll medan egentligen det bara är cirka 15-20 procent som har det. Många har bara torr hårbotten och skulle istället bli hjälpta av att bara byta till ett mildare schampo och vara sparsam med hårstylingprodukter som kan verka uttorkande.

Stajla med måtta

Det finns andra anledningar att undvika stylingprodukter. För några år sedan analyserade Naturskyddsföreningen 38 stylingprodukter. I 37 av dem fanns det ämnen som de bedömde som skadliga, antingen för hälsan eller för miljön. I den sista fanns det ämnen som inte ens gick att bedöma, ingen vet något om dem.

Naturskyddsföreingen hittade bland annat filmbildningsmedel och skumämnen som kan lagras i djurens kroppar och kanske i våra, UV-filter som misstänks ge cancer samt konserveringsmedel som är mycket allergiframkallande och mycket giftiga för de som lever i vattnet. I stället kan man till exempel välja ett hårvax som är baserat på bivax eller ett hårgelé av alger.

Men till syvende och sist är förstås den icke köpta vaxburken den bästa.

Långlivade silikoner och flygande siloxaner

Svårnedbrytbara silikoner och siloxaner är också vanliga i stylingprodukter. De finns även i vanliga hudkrämer, hårbalsam, smink och deodoranter. Silikoner gör håret glansigt och ögonsminket vattenfast och man känner igen dem på att de heter någonting med -cone. De är svårnedbrytbara och man vet inte hur de påverkar miljön på sikt. Möjligtvis bryts de i förlängningen ned till sina byggstenar, siloxaner.

I Sverige importeras 38 ton siloxaner varje år och nästan allt används inom kosmetikaindustrin. De är mycket flyktiga och gör att en kräm inte känns så kall på huden. Man har hittat dem i fåglar ända borta på Svalbard vilket tyder på att de kan fraktas långa sträckor i luften. Ett exempel är cyclopentasiloxane som är svår att bryta ned, lagras i levande organismer och är mycket giftig för vattenlevande organismer enligt Svenska Naturskyddsföreningen. Den misstänks även ha cancerframkallande egenskaper.

Välj oparfymerat

Det är också smart att välja oparfymerade produkter. Så kallade ftalater kan lura i syntetiska parfymblandningar som till exempel kan påverka fosters utveckling till det sämre. Parfymerna kan också innehålla konstgjord myskdoft som via avloppen så småningom hamnar i fiskarnas fettvävnader och i slammet i reningsverken. Hur de påverkar på längre sikt är det som vanligt inte någon som vet. Parfymämnen är dessutom allergiframkallande och det gäller både syntetiska och naturliga ämnen. De eteriska doftoljorna som är vanliga i så kallade naturliga produkter är flyktigare och försvinner fortare men är ofta starka och kan irritera huden.

Även naturen skapar starka kemikalier vilket betyder att produkter som marknadsförs som naturliga inte nödvändigtvis behöver vara hälsosamma.

Det bästa för håret, huden, plånboken och miljön vore om vi frågade oss vilka produkter vi verkligen behöver och rannsakade vår konsumtion. Tänk om det egentligen räcker med ett litet badrumsskåp för hela familjen, som förr i tiden.

Text: Katarina Johansson

Läs mer: Så funkar INCI-listan - tio tips

Kemikaliseringen ett ökande hot

Så undviker du kemikalier

Psst! Nästa artikel i serien handlar om de farliga hårfärgerna - håll utkik!

Katarina Johansson är dokumentärfilmare och miljöjournalist. Hennes bok Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg kommer ut på Ordfront förlag i april 2011.

Kommentarer (4)

Skriv kommentar

Namn

E-mail

Kommentar

Prenumerera via e-post (Endast för registrerade användare)

Jag har läst och godkänner Användarvillkor.

Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför

Lägg till kommentar