SATC 2: en saga för vuxna

Jag skrattar högt medan jag ser SATC 2. Är det för att den är så rolig eller för att jag druckit två glas champagne, kan man undra?


Det här är ingen regelrätt recension, snarare en liten betraktelse.

Att komma med invändningar mot den här filmen är lätt. Den målar upp en schabloniserad bild av allt från muslimer i Arabvärlden till bögar, den får överkonsumtion av rosa drinkar att verka charmigt, och nej, den har inget miljöperspektiv över huvud taget. Ändå köper jag först allt. Bara för att jag följt Carrie, Samantha, Charlotte och Miranda i så många år och njuter så mycket av att tillbringa ett par biotimmar i deras sällskap.
Eller kan det vara de två glasen champagne som spökar?


Miranda, Samantha, Carrie och Charlotte.

Medan vi är vana att se de numera mogna kvinnorna i SATC glida runt i cool New York-miljö (ja, med lite avstickare till bland annat Paris då), får vi här mest se dem i... Abu Dhabi, det största av de sju Förenade Arabemiraten. Eller nja, egentligen i Marocko, eftersom Abu Dhabi vägrade låta teamet filma på plats. Jag läser på nätet att Abu Dhabi nu även överväger att inte visa filmen, och det kan man kanske förstå med tanke på den bild av män och kvinnor där som förmedlas.

Ur miljö- och rättviseperpektiv känns det också märkligt att väninnorna på sin PR-sponsrade semester så glatt accepterar att få varsin bil med egen chaufför tilldelad sig, varsin sorgsen butler som servar dem dygnet runt (men kvinnorna får dela rum!), och att det faktum att en av betjänterna berättar att han och hans fru bara träffas en gång var tredje månad, när han har råd att åka hem till Indien, vänds till något positivt: "De kanske inte ses hela tiden, men när de ses är det minsann magiskt. Tid spelar ingen roll." Man kan undra om barnen tycker samma sak?

Men det är mer än miljön som skiljer den här filmen från tv-serien, och från den första filmen. Carrie är numera stadgad med sin av-och-på-pojkvän sedan många år, Mr Big - ett äktenskap som verkar kännas som ett fängelse för båda, och de bästa vännerna har börjat få en elak ton sinsemellan - det är något nytt och jag hoppar till flera gånger.

Nåväl, de här tankarna kommer efteråt; så länge jag sitter där i salongen tycker jag bara att det är roligt.

Det enda jag verkligen stör mig på medan jag tittar är Carries naivitet när hon känner att hon bara måste ringa Mr Big hemma i New York mitt i natten direkt efter att hon kysst ett gammalt ex som dykt upp i Abu Dhabi. Är hon 45 eller 20, undrar man?

En positiv effekt för mig är annars att åsynen av alla dyra kläder, all flärd och all shopping snarare vaccinerar mig från shoppingdjävulen än ger mig lust att följa honom/henne. Och jag betraktar medlidsamt allt bagage väninnorna släpar med sig på sin veckolånga semester - tre stora resväskor per person. Stackars, stackars er, kan ni inte packa!

Men visst, väljer man att se filmen som en saga utan verklighetsanknytning, då är den helt OK. Till och med riktigt rolig.

Elin Dunås

Läs om den lyxiga galapremiären här.



Sex and the city 2
Regi: Michael Patrick King
Längd: 2 timmar 27 minuter
Tillåten från: 11 år
Skådespelare: Sarah Jessica Parker, Kristin Davis, Cynthia Nixon, Kim Cattrall med flera.
Premiär: 27 maj i hela landet

Publicerad i maj 2010

Kommentarer (0)

Skriv kommentar