| Recensioner |
Romantiskt om kossorKOR - EN KÄRLEKSHISTORIA. Som romantisk, vacker skildring av kor är Årets Pandabok 2012 ett praktverk. Trevliga historier varvas med de snyggaste kobilder jag någonsin sett.Efter att ha förhandlat stenhårt med Kenyas masaiier om hur många kor jag skulle ge för min fru Towe, har jag haft anledning att fundera över kossans betydelse. Det har det driftiga paret Ottosson också gjort, och kommit med en storslagen kärlekshistoria i form av en fotobok som belönas med Världsnaturfondens Årets Pandabok 2012. Rena rama modebilderna Som romantisk, vacker skildring av kor är boken ett praktverk. Trevliga historier varvas med de snyggaste kobilder jag någonsin sett, tagna som av en modefotograf i blixtbelyst ateljé. De kompletteras med stillsamt fina akvareller som gör till och med komockan vacker. Bokens tjocka silkesvita papper och stora format gör bilderna rättvisa, synd bara att målningarna mestadels är hänvisade till marginaler och hörn.
Här finns historiken om hur just kossan blev ett av våra viktigaste tamdjur, övertygande berättelser om hur kon håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden, varvat med många personliga berättelser från de som verkligen umgåtts med kor i sin vardag. Vi som inte gjort det får en stark känsla av att ha missat något viktigt. Över hela boken svävar en anda av vemod över svunna tider, då det fanns tid att plocka smultron och luta sig mot en varm kossa i sommarsolen, förstärkt av väl valda citat från Torgny Lindgren och andra. Retuscherad verklighet I en not på sista sidan berättar författarna att de friserat verkligheten lite för vår skull. Några av bilderna är digitalt retuscherade så att den gula plastlappen i örat inte syns. Men det är retuscheringen av verkligheten de inte talar om som är problematisk. Koboken fortsätter där Arla-Elin och Bregottfabriken slutar, i en värld där alla kor betar ute och mjölkas. Inte en enda bild visar innestängda kor, trots att de är mycket vanligare. Att kossan så småningom slaktas förtigs, likaså att många kor lever för att bli uppätna – alla siffror i boken handlar bara om mjölkkkossor. Den moderna företeelsen "kosläppet" är med, de lika moderna långa djurtransporterna omnämns inte. Ingen Belgian Blue I det avslutande kapitlet Från Audhumbla till Ödhumla får vi oss en sista dos kokunskap till livs. Inte heller här dyker ett enda otrevligt fakta upp, man får läsa mellan raderna under avsnittet "Ekokossor – fler för varje år" att verkligheten för icke-ekokossorna kan vara nog så tuff. Afrikanska watusikossan och zebun från Indien får vara med, men inte Belgian Blue. Välgörenhetens Cow parade är med, slakteriernas elektriska kofösare saknas.
Att kons rapar, fisar och metanläckande mockor är ett klimatproblem har knappast någon missat, men författarna påstår att "Djur på naturbetesmarker bidrar inte till en ökad växthuseffekt, enligt nya forskningsrön". En minst sagt kontroversiell slutsats. Industriforskningsinstitutet SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) menar att den stora areal som naturbeteskorna behöver "äter upp" klimatvinsten, och LRF slår fast att kossans klimatpåverkan minimeras genom att man föder upp den på näringsrik kost så att den kan slaktas snabbt; alltså inte ute på naturbete. Allt är förlåtet "Det här är en romantisk bok, den handlar ju om en kärlekshistoria", säger författarna Åsa och Mats Ottosson. Och därmed är ju allt egentligen förlåtet. Letar du efter en balanserad bild av hur vi hanterar vad författarna kallar "människans bästa vän", lämnar Kor en del övrigt att önska. Men söker du en brinnande, vacker och poetisk kärleksförklaring till mjölkkossan kan du sluta leta nu. Mattias Goldmann MOTIVERING - ÅRETS PANDABOK 2012
Kor – En kärlekshistoria
Dela
E-posta detta
Kommentarer (0)
Skriv kommentar |
Planetsök
Prenumerera på nyhetsbrev
