Allt du behöver veta om ekoviner

ANALYS. Ekologiska viner blir allt populärare. Men vad är egentligen ekovin och finns det någon anledning att någonsin dricka icke-eko? Vi reder ut begreppen, dricker och funderar.

Stor begreppsförvirring

På ekovin-flaskorna hittar vi loggor från märkningarna Soil Association, Carbon Neutral Product, Carbon Neutral Delivery, schweiziska IMO, spanska CCPAE, EcoCert, Agriculture Biologique, OIA, ICEA, Ecocert Italia, Krav, Fairtrade...

Begreppsförvirringen är stor, men i EU innebär ekologiskt vin att druvorna odlas utan konstgödsel, kemiska ogräsmedel eller inseksmedel, tillväxtreglerande medel eller genteknik. Sulfiter måste hållas till halva nivån jämfört med konventionella viner.

Märkningen säger däremot ingenting om vad som händer när druvan skördats, även om till exempel Krav och Fair Trade går längre i processen - båda klimatmärkningarna berättar att de utsläpp som produktionen gett upphov till kompenseras.

Bättre än märkningen

Med miljömärkta varor undrar vi ofta om de stolta påståendena har någon täckning i verkligheten. Med ekovinerna är det tvärtom. Både EU och Systembolaget har järnkoll på att vinet uppfyller vad det lovar, och många vingårdar går långt bortom vad märkningen kräver.

Kravet på att inte nyttja bekämpningsmedel betyder att man använder kompost och särskilda växter med gödslingskvaliteter. Medan det hos den vanliga vinbonden brukar vara tomt mellan vinraderna, växer här ofta en annan gröda som håller borta skadedjur. Ogräs plöjs ner och används som gödning. Ibland går grisar, höns eller får mellan rankorna.

Här odlas senap mellan vinrankorna. Foto: Fetzer

Följer månkalendern

Amerikanska Fetzers kontor är byggt helt av återvunnet material och försörjs av förnybar, lokalt producerad el. Sedan 1990 har mängderna avfall som inte återvinns minskat med 96 procent och lastbilar går på biodiesel.
Biodynamiska viner märkta "Biodyvin" innebär total giftfrihet, biodynamiska örtpreparat och enbart hemproducerad kompost som gödning. Allt arbete i vingård och källare följer månkalendern.

Foto: Fetzer

Ett annat exempel är Miguel Torres i Chile som har lovat att minska sin klimatpåverkan med 30 procent till 2020. Miguel Torres täcker redan 10 procent av energiförbrukningen med solceller, 50 procent av varmvattnet med solpaneler, har startat en vindkraftpark, använder elfordon på gårdarna och byter till hybridbilar för transporterna.

Miguel Torres miljöfond har hittills delat ut över 100 miljoner kronor, bland annat till offer för naturkatastrofer i fem länder. Företagetvann Drink Business "Green Company of the Year 2010", men är inte de enda vi imponeras av.

Gäss och spindlar i stället för bekämpningsmedel

Grannarna på Cono Sur har 1 000 gäss som vandrar fritt i vinodlingen och äter upp skalbaggar och andra skadedjur, medan vitlöksband runt rotstockarna gör att skalbaggar håller sig nedanför blad och druvor. En medarbetare föder upp särskilda spindlar som äter upp andra spindlar som annars angriper vinrankorna. Genom inplantering av örter och blommor skapas biologiska korridorer som ger bättre jordmån och biologisk mångfald, och lockar andra djur som äter skadeinsekter. Alla cyklar på jobbet och en cykel platsar på etiketten.

Handplockar allt

Bodega Jean Bousquet i Argentina handplockar allt vin och använder inga mekaniska pumpar. Förutom att hålla nere miljöpåverkan innebär det att bara de bästa klasarna plockas, och att druvjuicens sista, sträva del blir kvar. Casina di Cornia har varit miljömärkta sedan 1983, även om det först handlade om att inte vara beroende av kemikalieindustrin som förser vingårdarna med konstgödsel. Vingårdar får bekämpa svampangrepp med kopparsulfat, men här används en mix av lera, citronsyra, jäst och örter, tillsammans med rejäl beskärning och många djur mellan vinrankorna.

Och så finns det producenter som inte ekomärker sina viner fast de uppfyller kraven, kanske för att de inte tycker det är värt avgiften. Det verkar främst gälla dyrare Bordeaux-viner, även om också många andra förstås gärna drar till med att de skulle klara kraven om de bara ville.

Vi provar ekoviner

Rött franskt

Côtes-du-Rhônes röda viner får representeras av bröderna Bernard och Frederique Duseigneur. Deras Antarès är strikt biodynamisk, men jag är inte beredd att ge 165 kr för att druvorna endast ska skördas när månen står rätt. Då är deras Mas Louise med hälften grenache, hälften syrah bättre; kostar bara hälften och finns i Systemets standardsortiment. Den är fortsatt 50 procent biodynamisk, resten kommer från ekologiska granngårdar. Dessutom har Mas Louise en lättviktsflaska som sänker klimatpåverkan. Fruktig och kryddig, rent av pepprig, som gjord för grytor och stekar. En mellanvariant är Mayran Odyssée, biodynamisk även den, för dryga hundringen. Från Gigondas i samma region kan man spendera just under 300 kr på Montirius Confidentiel, från 2007 men med möjlighet att lagras många år till.

Languedoc-Roussillon representeras av Château Pech-Latt, med den ovanliga druvkombinationen arignan, grenache, syrah och mourvèdre. Det ger ett fruktigt, ganska lätt vin som ska drickas nu, 93 kronor.

Rött österrikiskt

Österrikiska röda viner har inte precis rosat marknaden, men i Hafner St Laurent finns ett intressant och medelfylligt vin från 2008. 127 kronor är ändå i mesta laget. Det första bulgariska ekovinet finns nu, med Terra Tangra från 2008, huvudsakligen gjord av mavruddruvan. För 67 spänn får man Mundus Vinis guldmedaljör, ett fynd.

Rött italienskt

Den som gillar traditionella italienska rödviner till sin pasta eller sina grytor har ingen anledning att välja icke-eko. Collefrisio Zero Montepulciano d'Abruzzo för just under hundringen smakar plommon och svarta vinbär. Chianti Classico-viner är trevliga till pastan, och Casina di Cornia har en trevlig variant gjord enbart på San Giovese-druvan. 150 kronor är dyrt, tills man inser vilket miljöarbete vingården gör (se ovan). Ett verkligt kraftigt, strävt och stort vin är Ripa Soritas Barbaresco från 2006. Barbera d'Alba Caplin kommer också från nordvästra Italien och delar karakteristik och tyvärr nästan prislapp med Barbarescon.

Värmen på Sicilien gör att Cabernet Sauvignon-viner blir kraftigt fruktiga, lite brända och alkoholstarka. Raccolto Nero d'Avola är ett bra exempel på det, finns både på flaska och som Systemets snyggaste kartongvin.

Rött spanskt

Bodegas Aroa har satt ihop en ganska dyr "Natural Wine Collection", med Rio Galia, Otare Joven och Otare Crianza, alla typiska för regionen, med tempranillo som dominerande druva. Tre flaskor för 555 spänn.

Rött latinamerikanskt

Jean Bousquets Cameleon-viner från Argentina imponerar med sitt miljötänk (se ovan), och den fatlagrade Cabernet Sauvignon är precis så tungt och rökigt som man väntar sig, och billigare än 79 kronor får man inget motsvarande. Miguel Torres gör ungefär samma sak, men på andra sidan Anderna. Den Chile-unika carmenère-druvan är lite lättare än cabernet sauvignon och passar bättre till middagar som inte är så köttiga. Las Mulas är odlad på de magraste jordarna, handplockad med åsnor till hjälp – namnet betyder "mulåsnorna". Lika bra är Cono Surs Carmenère, 77 kronor och mycket mer "egen" än samma vingårds cabernet sauvignon för samma pris.

Australien

Shiraz-druvan, eller syrah som den också kallas, finns i ekoform bland annat från australiska Gurra Gurra Creek. De pressar druvorna försiktigt med ballong, jäser vid låga temperaturer och har ekstavar i ståltankarna istället för att lagra på ekfat. Allt detta ger ett lite lättare vin än normalt, även om de mörka bären och chokladen finns där i både smak och doft. 85 kronor, var och en får bedöma om det finns skäl att ta hit vin ända från Australien.

Rött från USA

Kalifornien är en stor marknad för miljötänk på alla områden, och både Bonterra och Fetzer har världsledande miljöarbete. Inte alla Fetzers viner är ekomärkta, men Merlotvinet för 89 kronor är det; ett ganska lätt grillvin som drar åt vanilj och muskot.

Rött sydafrikanskt

Vi hann precis glädja oss åt Bosman De Royan, ett Fairtrade-certifierat sydafrikanskt rödvin gjort på cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, malbec och petit verdot. Vinet har lagrats på franska fat i 12 månader, vilket ger mycket ekänsla och rökighet. Det skulle ha lanserats den 1 oktober, men Systembolaget tyckte inte att de fått samma goda vin som vi hann testa och leveranserna är tyvärr inställda tills vidare.

Vita viner

Gillar man vita bourgogner, är Mâcon-Villages Hommage a André Trénel spännande. Det är en ren chardonnay, men från gamla stockar och lagrad på ekfat, vilket gör den tyngre än de flesta. Gården har odlat ekologiskt i flera generationer och behövde alltså inte ändra någonting för att uppfylla EUs ekomärkning.

Sauvignon Blanc ger ett lätt vin, särskilt om det hålls borta från ekfaten. Miguel Torres Las Mulas drar åt citrus, och bör hållas kring 10 grader. 75 kronor är inte mer än vad motsvarande icke-eko går för. Viognier-druvan är inte högst i rang, till exempel tillåter Rhône maximalt 20 procent voignier i distriktets viner, där den vita druvan blandas i de röda vinerna. Jean Bousquet provar att odla denna typiskt franska druva i Argentina, och får ett blommigt, nästan godisartat vin som bör drickas direkt.

Riesling ses kanske mest som ett tyskt vin, men i Alsace, på franska sidan gränsen, görs också fina viner på denna druva. Côte de Rouffach Muré Riesling från 2008 är ännu ung, ganska stram och frisk, Domaine Léon Boesch från 2005 mer mogen, Grand Cru Frankstein från producenten Domaine Frey mitemellan.

Loiredalens sandiga, kalkrika jordar ger typiska, torra vita viner. Domaine de Lerys Cheverny med huvudsakligen sauvignon blanc drar åt mineraler, citron, och är värd att köpa nu för 79 kr – den finns i det tillfälliga sortimentet och kan vara borta snart.

55 kronor för ett vin är inte mycket, och spanska Via del Campo är också hopsatt av viner från flera producenter, med de anonyma druvorna airen och macabeo. Torrt, med smak och doft av honungsmelon, kanske till höstens krabba. Chilenska Cono Sur är en gammal favorit på den röda sidan och kommer nu med Organic Chardonnay, 77 kronor.

Rosé

Rosévinet ska drickas medan man tänker på annat. Det uppfylls perfekt av Miguel Torres Las Mulas, gjord på cabernet sauvignon, där druvskalet fått vara med i jäsningen ett dygn. Det går att dricka rosé också under höst och vinter; faktiskt är det kanske enda vinet som funkar till indisk mat.
Via del Campo rosévin för 59 kronor är inte mycket att imponeras av, om man inte länge sökt ett vin som smakar smågodis.

Bubbel

Det finns ett dussintal eko-champagner på Systemet, men vår budgetram tillät oss inte att testa dem. Det behövs inte heller, Crémant-vinerna för knappt 150 kronor använder samma druvor, tillverkningsprocess, lagring och flaska, men kommer från ett annat distrikt. Bourgogne må vara förknippat med fina röda viner, men Trenel Crémant Bourgogne l'Hommage Blanc de Blancs Brut för 149 kronor ger champagnen en match. Cremant d'Alsace Brut Reserve från 2007, för samma pris, har druvan riesling för syra och friskhet, pinot noir för fruktighet och pinot blanc för mjukhet och balans. Det gör att den fungerar bra också till fisk och skaldjur.

Lite enklare och billigare är Krav-märkta, italienska Pizzolato Prosecco Spumante för 79 kronor eller Ecologica Sparkling Chardonnay för samma pris. Båda passar kanske bäst i sommarsolen – eller att göra drinkar med.

Söta viner

179 kronor för en halvflaska låter sjukt dyrt men det söta dessertvinet Cuvée du Château Grande Maison har legat till sig sedan 2002 och är en underbar smakkoncentration av saffran, marsipan och apelsiner. Sötman uppstår genom att druvorna först skördas långt in på hösten, då de angripits av ädelröta. Detta biodynamiska vin kommer från Monbazillac i sydvästra Frankrike, sauternes och tokajer görs på liknande sätt men de finns inte som ekovin. Det går inte åt många centiliter åt gången, men samma producents Cuvée des Anges från 2008 gör i stort sett samma sak för halva priset, även om den gyllengula färgen inte är lika djup. Österrikiska Hafner Beerenauslese Cuvée kostar ännu lite mindre, 84 kronor för halvflaskan, och är nästan overkligt söt.

Småflaskor, boxar och tetror

Boxarnas intåg har tyvärr inneburit att vi dricker mer än förut. Men en halvflaska är egentligen lagom för en vardagskväll för två, och här är ekomöjligheterna begränsade. Vår favorit är strikt ekologiska Jean Bousquets Cameleon, av Argentinas ledande druva malbec, för 39 kronor.

Alla i miljörörelsen har druckit röd Ecológica på flaska och låda ett otal gånger, och de flesta är ense om att kvaliteten är ojämn. Gosa är inte mycket bättre, vi tycker det smakar unket. Santa Ines Reserva är godare, en mix av cabernet sauvignon, carmenère och malbec.

På enliterstetra finns argentinska Fair&Square, den röda gjord på fyra olika druvor inklusive den rätt okända bonarda, den vita på den aromatiska, lite söta torrontés. 59 kr för en liter rättvisemärkt vin är ett fynd, även om båda passar bäst till sommarens picknick.

Svavelfritt

Nästan alla viner har tillsatt svaveldioxid för att motverka försurning och därmed hålla längre. Det är inget stort miljöproblem och även om vissa är överkänsliga mot svaveldioxid så är halterna omätbara efter något års lagring. Också nästan alla ekoviner är svavlade, men australiska Temple Bruers blandning av Cabernet och Merlot från 2006 är helt tillsatsfri. Det har kvar lite kolsyra från jäsningen, vilket åtminstone jag inte vill ha i mitt torra rödvin, så därför bör det luftas i karaff en kvart innan man dricker det. Sen blir det en god, soltyngd representant för druvmixen, som inte bör lagras längre

För att hindra att vinet får en grumlig slöja kan man tillsätta ett klarningsmedel som drar ner proteinerna till vinkarets botten, där det blir kvar när vinet tappas över på ett annat fat. Många viner klaras med äggvita, men det finns viner av alla de slag som klarats med lera eller på annat sätt inte använt animaliska produkter. Någon bra förteckning har vi inte hittat. Systembolaget har ingen information och det står inte på flaskan, men importören Ekovin har gått igenom sina här.

Välj miljövin!

Det finns nästan alltid ett ekovin som motsvarar ens önskemål, sällan för mer än någon tia över vad icke-ekovinet kostar.

Tyvärr är många av dem fortfarande gömda i Systemets beställningssortiment. Nog vore det väl läge för Systemet att bara ha ekoviner i butik, så fick den som tvunget vill dricka icke-ekologiskt beställa det och vänta några dagar som straff?

Foto: Fetzer

Vi testade även starkare ekologiska alkodrycker, läs om det här.

Mattias Goldmann

Kommentarer (8)

Skriv kommentar

Namn

E-mail

Kommentar

Prenumerera via e-post (Endast för registrerade användare)

Jag har läst och godkänner Användarvillkor.

Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför

Lägg till kommentar